Nu är dottern tillbaka på förskolan. Det var ett kärt återseende. Så fort kläderna var av rusade hon in. Sa knappt hej då! Det gjorde ont i mammahjärtat. Samtidigt kändes det bra. Att förskolan är ett så skoj ställe att vara på. Att fröken fick en kram. Jag får längta efter kramen jag ska ta mig i eftermiddag. Och att få höra om allt som hänt under dagen. Även om jag inte förstår vad dottern säger alla gånger.
Här försöker jag passa in mig själv i rätt gängor igen. Det går väl sådär. Det är så mycket som blivit liggande under dotterns hemmavaro. Jag vet knappt var jag ska börja. Jag plockar lite här. Lite där. Nä, först måste jag nog ta hand om det där... Har gjort en lång lista på saker jag vill få gjort. Än har jag inte fått bockat av en endaste liten grej. Det känns inte bra. Nu får jag skärpa till mig!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar