Ett liv med oss, mamman, pappan, nioåriga dottern och femårige sonen. Tankar kring föräldraskapet. Att leva med saknaden. Min tro. Lite träning. Kanske ett och annat pyssel. Det som händer i våra liv helt enkelt, från mammans synvinkel.
tisdag 29 juni 2010
I natten
När mörkret faller och skuggorna djupnar tillåter jag mig att känna efter. Då kommer tårarna som tyst blöter kudden. För det som inte fick bli. För det som inte kommer att bli. Jag känner saknad och längtan. Det gör ont.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar