Nä, inte lärde sig dottern simma heller. Fascinerande nog så kunde hon mer i vintras efter avslutad Sköldpadda än vad hon nu kan, enligt diplomet. Men det var kul att få bada dagligen. Och att få diplom och klubba efter avslutad kurs. Att hon var genomfrusen efter varje pass, det var bara en parantes
Nån som faktiskt verkar lära sig nått, det är sonen. De senaste dagarna har han tagit fler och fler steg utan stöd. Och idag känns det som att det riktigt lossnade, framförallt när vi var på Ica Maxi och sonen klev iväg, från mig, och tittade och pekade på allt och alla. Sedan vände han om och gick in i min famn :)
Vår midsommar spenderade vi hos en av pappans systar som köpt hus och ville få hjälp att måla (om) utsidan. Dottern ville testa att måla, och jorå det blev väl fint, men hon tappade ganska snart intresset. Kanske för att det är så mycket inte, akta, sluta ...
Ja, för det är det enda hon får höra just nu känns det som. Jag vill inte hamna där, men hon hittar ju bara på bus hela tiden så det blir ju helt enkelt en ond cirkel. Av inte, akta, sluta ... Jag vill få ett slut på det. Jag försöker verkligen. Men det är svårt. Det kräver för mycket energi av mig. Energi som jag saknar. För att vi befinner oss mitt i den onda cirkeln. Jag tar tacksamt emot tips på hur jag kan bryta denna!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar