Igår hamnade jag i en diskussion om religion efter att jag lagt upp en länk om varför Borzoo Tavakoli skrev sitt öppna brev till Kent Ekeroth.
Det började med att hen tyckte att det är trons fel till alla otrevligheter existerar i världen, och jag kände mig faktiskt förolämpad. Vad är det som får ateister att tycka att en tro kan vara grunden till allt ont? Jo, en okunskap och en begränsad syn på religion anser jag.
Jag svarade att visst är det så att det hänt mycket otrevligt i trons namn men det är inte tron i sig som är av ondo. Det är människan som handlat ont, i skydd av sin tro. Om du nagelfar alla religioner så finns det väldigt få som verkligen står för något ont. De flesta har en gemensam grund i att älska sina medmänniskor, och då blir det väldigt fel att tolka det som att tron säger att jag ska göra ont ...
Att tycka att om vi plockar bort alla religioner så kommer alla otrevligheter försvinna är väldigt naivt och trångsynt. Som sagt, det är inte religionen i sig som gör ont. Det är människan, och om en människa vill ont så finns det alltid sätt för denne att göra ont. Med eller utan grund i tro.
När personen sedan hävdar att "religioner som ett gift att styra större folkgrupper" och att "när man tror på nått så måste man helt plötsligt följa någon annans värderingar och regler" då blev jag rent ut sagt förbannad. En sådan syn på religion i allmänhet är inte mycket bättre än SD's syn på islam och muslimer. Jag är väl medveten om att det finns religiösa ledare som gör som hen skrev, men att därifrån hävda att alla religioner är så tycker jag är väl magstarkt. De allra ALLRA flesta religiösa ledare är väldigt långt ifrån detta synsätt.
Tron är personlig men det är skönt att finnas i ett sammanhang där trons mysterier kan delas med andra som delar ens tro. De flesta kyrkor, moskéer, synagogor ... är öppna för individens tro och tolkningar.
Att hen kom med rena faktafel visar bara på okunskapen. Synd bara att okunskapen är så utbredd. För den kan vara en farlig grund att stå på
Ett liv med oss, mamman, pappan, nioåriga dottern och femårige sonen. Tankar kring föräldraskapet. Att leva med saknaden. Min tro. Lite träning. Kanske ett och annat pyssel. Det som händer i våra liv helt enkelt, från mammans synvinkel.
onsdag 27 november 2013
tisdag 26 november 2013
Håller vad jag lovat
Häromdagen så utlovade jag ett filmklipp som visar på att det inte fanns något beslut av förvaltningen, en månad innan beslutet kom. Och som de sedan så envist hävdat att det inte är något nytt beslut.

Får inte riktigt till det som jag vill men klicka på bilden för att kunna se klippet :)
Bjuder på ett annat klipp som är väldigt informativt om vad som egentligen hänt i soppan kring Fridhemsskolan.

Samma här, klicka på bilden för att se filmen. Den är 7 minuter lång kan jag avslöja innan du börjar titta.
Till sist, för att orka med jobbiga saker måste skrattet också få plats. Här har strumpdockorna provspelat ett utdrag ur min politiska fars i flera akter.

Får inte riktigt till det som jag vill men klicka på bilden för att kunna se klippet :)
Bjuder på ett annat klipp som är väldigt informativt om vad som egentligen hänt i soppan kring Fridhemsskolan.
Samma här, klicka på bilden för att se filmen. Den är 7 minuter lång kan jag avslöja innan du börjar titta.
Till sist, för att orka med jobbiga saker måste skrattet också få plats. Här har strumpdockorna provspelat ett utdrag ur min politiska fars i flera akter.
måndag 25 november 2013
Vill förklara mig lite mer
Jag känner att jag vill förklara lite ytterligare hur jag tänker och känner i frågan kring namn.
Mitt namn, ditt namn, är i sanning vem jag och du är. Utan ett namn, vad vore vi då? Jag har full förståelse för att det måste vara otroligt jobbigt att ständigt måsta försvara, förklara, säga sitt namn. Jag har full förståelse för att det måste kännas skit att gång på gång bli kallad nått annat för att den som ska säga ditt namn inte vill eller kan uttala det rätt.
Det är här jag känner att det finns ett viktig skillnad. Om jag inte vill uttala namnet rätt, inte orkar lära mig hur ditt namn uttalas, hittar på nått annat namn, då förminskar jag dig och är en del i den internaliserade rasism som Kawa visar exempel på i sitt inlägg.
Men om jag vill, men inte kan uttala ett namn för att jag kommer från en annan språklig bakgrund än dig, då är det du som är rasist när du hävdar att alla som inte kan uttala ditt namn rätt är rasister. Jag vet inte hur det känns att ständigt måsta försvara, förklara, säga sitt namn, men jag har full förståelse för att det måste vara jobbigt. Att det är en påtaglig sak för att visa på problemen med att inte vara "normen".
Jag har ett internationellt gångbart förnamn. Men det uttalas olika på olika språk. När jag möter engelskspråkiga personer presenterar jag mig med engelskt uttal på mitt namn. Det känns jättekonstigt att bli kallad för det, men jag känner ändå att jag vill inte "tvinga" dessa personer att säga det på ett sätt som inte alls känns naturligt för dem. Nån gång har jag påpekat att på svenska uttalas det så här, och då har det hänt att de försöker säga det på svenska, men ingen har lyckats särskilt bra ;)
Jag vet inte hur det känns att ständigt måsta försvara, förklara, säga sitt namn. Men jag vet hur det känns att bli anklagad för att vara rasist för att jag, helt naturligt, inte talar hela jordens alla språk. Min okunskap är inte ett tecken på att jag vill förminska dig. Min okunskap är inte ett tecken på en ovilja att lära mig uttala just ditt namn. Min okunskap ska du inte behöva bära, där är vi överrens, men kalla mig inte rasist i min strävan att faktiskt vilja lära mig uttala ditt namn
Mitt namn, ditt namn, är i sanning vem jag och du är. Utan ett namn, vad vore vi då? Jag har full förståelse för att det måste vara otroligt jobbigt att ständigt måsta försvara, förklara, säga sitt namn. Jag har full förståelse för att det måste kännas skit att gång på gång bli kallad nått annat för att den som ska säga ditt namn inte vill eller kan uttala det rätt.
Det är här jag känner att det finns ett viktig skillnad. Om jag inte vill uttala namnet rätt, inte orkar lära mig hur ditt namn uttalas, hittar på nått annat namn, då förminskar jag dig och är en del i den internaliserade rasism som Kawa visar exempel på i sitt inlägg.
Men om jag vill, men inte kan uttala ett namn för att jag kommer från en annan språklig bakgrund än dig, då är det du som är rasist när du hävdar att alla som inte kan uttala ditt namn rätt är rasister. Jag vet inte hur det känns att ständigt måsta försvara, förklara, säga sitt namn, men jag har full förståelse för att det måste vara jobbigt. Att det är en påtaglig sak för att visa på problemen med att inte vara "normen".
Jag har ett internationellt gångbart förnamn. Men det uttalas olika på olika språk. När jag möter engelskspråkiga personer presenterar jag mig med engelskt uttal på mitt namn. Det känns jättekonstigt att bli kallad för det, men jag känner ändå att jag vill inte "tvinga" dessa personer att säga det på ett sätt som inte alls känns naturligt för dem. Nån gång har jag påpekat att på svenska uttalas det så här, och då har det hänt att de försöker säga det på svenska, men ingen har lyckats särskilt bra ;)
Jag vet inte hur det känns att ständigt måsta försvara, förklara, säga sitt namn. Men jag vet hur det känns att bli anklagad för att vara rasist för att jag, helt naturligt, inte talar hela jordens alla språk. Min okunskap är inte ett tecken på att jag vill förminska dig. Min okunskap är inte ett tecken på en ovilja att lära mig uttala just ditt namn. Min okunskap ska du inte behöva bära, där är vi överrens, men kalla mig inte rasist i min strävan att faktiskt vilja lära mig uttala ditt namn
Etiketter:
främlingsfientlig,
rasism,
språk,
talat
söndag 24 november 2013
Söker svar
Jag har frågat på Sjalbarn hur de tolkar tjänsteskrivelsen från 2012. Mest för min egen skull, för jag känner att jag håller på att bli knäpp, för att vi ständigt får svar som "Beslutet är inte nytt" "Fridhemsskolans elever ska vara överflyttade senast sista dec 2013" och sedan tvista till det med förklaringar som motsäger deras svar.
Det är flera som tolkar "Det kan komma att innebära att förskoleklass, årskurs 1 och 2 blir kvar i Fridhemsskolans nuvarande lokaler höstterminen 2013 under Skytteholmsskolans ledning" som att det innebär att skolan ska vara överflyttad senast årsskiftet 13-14. Jag tycker att det är väldigt intressant, för så tolkar inte jag det.
En person, som själv sitter i kommunfullmäktige och nämnd, tycker att det är en väldigt vag beskrivning som lämnas öppen för tolkningar - "formuleringen är så vid att man från förvaltningens sida har möjlighet att göra lite som man vill. Jag tycker inte det framgår av stycket när beslutet ska tas." Alltså ungefär som jag tolkat beslut och tjänsteskrivelse.
Om det nu är så, som så många i den tråden på SB tolkar det, varför har det inte förmedlats av BUF eller skolledning. Varför har ingen kunnat svara det, alltså att skolan kommer att vara överflyttad absolut senast vt 2014. Nej, det är ju så att beslutet är vagt formulerat och öppen för tolkningar. Och att det nu blir en efterkonstruktion - "Beslutet är redan fattat"
Jag hoppas att jag i veckan kan lägga upp ett filmklipp där BUN-ordföranden svarar på en enkel fråga i kommunfullmäktige en månad innan de beslutar att flytta över kvarstående på Fridhemsskolan till Skytteholmsskolan.
Det är flera som tolkar "Det kan komma att innebära att förskoleklass, årskurs 1 och 2 blir kvar i Fridhemsskolans nuvarande lokaler höstterminen 2013 under Skytteholmsskolans ledning" som att det innebär att skolan ska vara överflyttad senast årsskiftet 13-14. Jag tycker att det är väldigt intressant, för så tolkar inte jag det.
En person, som själv sitter i kommunfullmäktige och nämnd, tycker att det är en väldigt vag beskrivning som lämnas öppen för tolkningar - "formuleringen är så vid att man från förvaltningens sida har möjlighet att göra lite som man vill. Jag tycker inte det framgår av stycket när beslutet ska tas." Alltså ungefär som jag tolkat beslut och tjänsteskrivelse.
Om det nu är så, som så många i den tråden på SB tolkar det, varför har det inte förmedlats av BUF eller skolledning. Varför har ingen kunnat svara det, alltså att skolan kommer att vara överflyttad absolut senast vt 2014. Nej, det är ju så att beslutet är vagt formulerat och öppen för tolkningar. Och att det nu blir en efterkonstruktion - "Beslutet är redan fattat"
En förälder skriver: "Det som jag tycker verkar ha brustit är ju det som står i sista stycket med arbetsgrupp ledd av rektorn för Skytteholmsskola som skulle leda arbetet.Här känner jag mig styrkt i att vi kommer att vinna det här i förvaltningsrätten. För de har ju inte gjort som det står i tjänsteskrivelsen när de tolkar sitt eget beslut, och som de med en dåres envishet påpekar, som de nu gjort.
I det arbetet ingår ju rimligen korrekt information.
I mina ögon är det rektorn som brustit totalt.
Rektor är ju ansvarig för arbetsmiljö och barnens mående kopplat till skolgången. Rektorn borde rimligen ha gett massiv information till personal och föräldrar och gett pedagogerna i uppgift att, på barnlämpligt sätt, informera barnen och bokat visningar av de nya lokalerna mm. Löpande sedan hen blev rektor för era klasser HT12, men även för nya familjer under våren och hösten samt visningar och studiebesök nu under hösten.
Varför har inte det skett?"
Jag hoppas att jag i veckan kan lägga upp ett filmklipp där BUN-ordföranden svarar på en enkel fråga i kommunfullmäktige en månad innan de beslutar att flytta över kvarstående på Fridhemsskolan till Skytteholmsskolan.
fredag 22 november 2013
Egoismen måste få ett slut
Jag är SÅ less på denna ego-utveckling. Överallt är det egot som styr. Jag avskyr det. Var har omtanken till medmänniskan tagit vägen. Den där gemensamma omtanken. Att vi alla är lika mycket värda.
Fredrik Virtanen visar på en tanke på temat. Lars H Gustavsson ser det på ett annat sätt, men ändå egot som styr.
Jag är less. Sverige måste vakna upp. Se hur förblindade de blivit av retoriken från Reinfeldt. För de flesta av oss i Sverige är egentligen inte egoistiska, men de röstar egoistiskt. Förblindade. Det måste få ett slut. NU
Fredrik Virtanen visar på en tanke på temat. Lars H Gustavsson ser det på ett annat sätt, men ändå egot som styr.
Jag är less. Sverige måste vakna upp. Se hur förblindade de blivit av retoriken från Reinfeldt. För de flesta av oss i Sverige är egentligen inte egoistiska, men de röstar egoistiskt. Förblindade. Det måste få ett slut. NU
torsdag 21 november 2013
Jag vill inte bli kallad rasist bara för att ...
... jag med svenska som modersmål har svårt att uttala namn på andra språk. Nu är det visserligen inte det Kawa Zolfagary menar i sitt blogginlägg men jag känner ändå att det finns risk för att det finns de som tolkat det så. Nina Ruthström erkänner att hon beter sig främlingsfientligt och uppmanar oss läsare att fundera över om vi detsamma.
Jag tycker att det finns en dimension som glöms bort i den här frågan. Att det är så att jag med mitt modersmål rent tekniskt inte vet hur ett namn på ett annat språk ska uttalas när jag ser det skrivet och att jag inte har vanan att forma ljuden i namnet. Men att därifrån säga nått helt annat av rena bekvämlighetsskäl det tycker jag också är främlingsfientligt.
Jag har ett ovanligt efternamn som skapar en viss tvekan i hur det ska uttalas eller uttalas fel första gången så till viss del känner jag igen mig i det som Kawa och Lady Dahmer skriver även om det är väldigt stor skillnad i hur det sedan utvecklas. Nu är det visserligen länge sedan, tack och lov!, men jag har fått höra lite för ofta i samband med mitt efternamn: Jaha, som zigenare! Det är fel, på så många olika sätt; stavning, uttal och framförallt användningen av det ordet.
På barnens förskola och skola stöter jag på namn som när jag läser dem skapar en viss tvekan hos mig i hur de ska uttalas, och när jag väl fått höra hur de ska uttalas så känns det ibland som att jag ska vricka tungan när jag ska säga det. Bara för att jag inte kan uttala namnet korrekt så gör det inte mig till en främlingsfientlig person. Om jag inte VILL uttala det korrekt eller hittar på nått annat namn som bättre passar min tunga, då är det dock farligt nära rasism.
Jag skäms fortfarande för mina tappra men oj så felaktiga försök i att uttala ett, för mig nytt, namn för något år sedan. Jag vill att Kawa och Natshja ska vara medvetna om det. Att det finns en som vill, men som faktiskt inte kan forma ljuden, och att jag också skäms över den okunskapen. Att det gör ont i mig när jag känner att jag blir anklagad för att vara del i rasismen när jag rent tekniskt inte kan uttala ett namn korrekt, hur mycket jag än försöker och vill
Jag tycker att det finns en dimension som glöms bort i den här frågan. Att det är så att jag med mitt modersmål rent tekniskt inte vet hur ett namn på ett annat språk ska uttalas när jag ser det skrivet och att jag inte har vanan att forma ljuden i namnet. Men att därifrån säga nått helt annat av rena bekvämlighetsskäl det tycker jag också är främlingsfientligt.
Jag har ett ovanligt efternamn som skapar en viss tvekan i hur det ska uttalas eller uttalas fel första gången så till viss del känner jag igen mig i det som Kawa och Lady Dahmer skriver även om det är väldigt stor skillnad i hur det sedan utvecklas. Nu är det visserligen länge sedan, tack och lov!, men jag har fått höra lite för ofta i samband med mitt efternamn: Jaha, som zigenare! Det är fel, på så många olika sätt; stavning, uttal och framförallt användningen av det ordet.
På barnens förskola och skola stöter jag på namn som när jag läser dem skapar en viss tvekan hos mig i hur de ska uttalas, och när jag väl fått höra hur de ska uttalas så känns det ibland som att jag ska vricka tungan när jag ska säga det. Bara för att jag inte kan uttala namnet korrekt så gör det inte mig till en främlingsfientlig person. Om jag inte VILL uttala det korrekt eller hittar på nått annat namn som bättre passar min tunga, då är det dock farligt nära rasism.
Jag skäms fortfarande för mina tappra men oj så felaktiga försök i att uttala ett, för mig nytt, namn för något år sedan. Jag vill att Kawa och Natshja ska vara medvetna om det. Att det finns en som vill, men som faktiskt inte kan forma ljuden, och att jag också skäms över den okunskapen. Att det gör ont i mig när jag känner att jag blir anklagad för att vara del i rasismen när jag rent tekniskt inte kan uttala ett namn korrekt, hur mycket jag än försöker och vill
Etiketter:
främlingsfientlig,
rasism,
språk,
talat
onsdag 20 november 2013
Öppet hus
Efter många funderingar fram och tillbaka landade jag i att trots allt gå till Skytteholmsskolan på öppet hus. Det var bra det. För nu känns det lite bättre. Jag vet vad vi nu kan vänta oss. Det är okej. Långt ifrån perfekt. Men okej. Vi kommer klara det om det blir så att vi ska gå till Skytteholm efter jul.
Söka kraft inifrån
Kommer på mig själv att nynna på denna melodi och börjar tänka på stugan. Längtar dit, behöver vyerna, måste ladda batterierna. Lyssnar och blundar, ser för min inre syn de vyerna jag så väl behöver, känner hur kraften fyller mig.
Saknar dig älskade mamma. Nu får jag hämta kraft från minnena av dig
Saknar dig älskade mamma. Nu får jag hämta kraft från minnena av dig
tisdag 19 november 2013
Vi närmar oss advent
Lys morgonstjärna Gud har tänt,
o, kom till oss, kom, Guds advent,
förjaga mörkret tills vi ser en värld där, Gud, din vilja sker
Latinsk text från 1100-talet
o, kom till oss, kom, Guds advent,
förjaga mörkret tills vi ser en värld där, Gud, din vilja sker
Latinsk text från 1100-talet
Att se sig själv med alltför kritiska ögon
Kanske inte heller riktigt vad jag har tid med men jag vill ändå dela med mig av detta talande klipp. Hur kritiska vi, framförallt kvinnor, ser på oss själva.
Lögn, förbannad lögn och statistik
Jag har länge ogillat oskicket att tolka statistik på ett sätt som gynnar en själv och sina beslut. Men nu börjar jag vara fruktansvärt less på det. Rent ut sagt djävligt less. Att se en ökning från 17% till 47% som är missnöjda med förskolan, som att föräldrar är nöjda med förskolan. Joråsåatte, det är visserligen 53% som kanske kan tolkas som nöjda, men en sådan SIGNIFIKANT ökning i antalet missnöjda föräldrar kan man inte bara vifta bort och säga att föräldrarna är nöjda.
Jag har inte tid med dessa irritationsmoment, jag har massor med jobb jag måste söka, men jag sitter här och blir argare och argare för varje dag. För varje dag uppdagas nya knasigheter från BUN med Arion i spetsen.
Jag har inte tid med dessa irritationsmoment, jag har massor med jobb jag måste söka, men jag sitter här och blir argare och argare för varje dag. För varje dag uppdagas nya knasigheter från BUN med Arion i spetsen.
måndag 18 november 2013
Limbo
Just nu känns det som att jag befinner mig i limbo. Ska jag förbereda dottern på helvetet eller blir det till att vara kvar i himlen. Ursäkta starka ord, men det är så det känns. Just nu kan jag inte se något gott med att dottern ska tvingas till Skytteholmsskolan efter jul. Det blir ju inte bättre av att, när dottern befinner sig i en lekpark i närheten av skolan under helgen, säger att det är som att skolan ropar på mig. Den säger att den vill inte stängas!
söndag 17 november 2013
Dags att sova
Ligger nära dig. Känner värmen från din hud. Hör dina andetag. Tittar på dig. Vi hör ihop. Du är en del av mig. Jag en del av dig. Jag älskar dig. Mitt älskade barn.
Etiketter:
barnen,
kärlek,
sova,
älskade barn
lördag 16 november 2013
EFIT lördag 16/11
08:35 Så skönt med en lugn morgon där det finns tid till att vakna långsamt. Det har varit många helger på raken med mycket på schemat. Det har varit roligt men det behövs en dag med ingenting på schemat också
09:36 Frukost i lugn och ro med DN. Bilden med stickande ungdomar gjorde mig glad
10:38 Barnen äter godis. Mamman löser Melodikrysset. Fram till denna stund gick det riktigt bra. Både med godisätandet (inget kladd) och melodikrysset (kunde alla svaren)
11:36 Läser och skriver lite i fb-gruppen Bevara Fridhemsskolan. Den här kampen är långt ifrån över, även om det kändes lite skönt och en form av avslut, ett delmål, att lämna in överklagan igår
12:37 Sorterar tvätt. Har producerat mer än vad vi hunnit med att tvätta och i vissa lådor ekar det väldigt tomt
13:38 Lägger rena kläder på plats. Och överallt snubblar jag över en eller annan leksak
14:44 Rensar i kaoset. Det har visst också varit en eftersatt detalj i familjens hem
15:37 Att få ordning i kaoset innebär papper in i pärmar
16:37 Tar en paus vid datorn
17:38 Sisyfosarbetet att sortera strumpor, trosor och kalsonger. Det känns i alla fall som det en dag som denna när högarna aldrig vill ta slut
18:39 Middagen avslutad. Dags att diska undan
19:37 HURRA! Tomt i IKEA-kassen, all ren tvätt sorterad. Para ihop strumporna sparar jag till i morgon
20:37 Dottern leker med kinderägg-figurer och tittar på Så mycket bättre med mamman
21:36 Downton Abbey
Nu god natt och tack för idag 22:27
Etiketter:
barnen,
bevara fridhemsskolan,
efit,
godis,
helg,
kläder,
lugn och ro,
städning,
tvätt,
vila
torsdag 14 november 2013
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)












