Jag är så fruktansvärt trött. Igår kväll somnade när jag nattade sonen, och sedan sov jag hela natten, visserligen med två uppvak varav det ena trodde jag skulle bli långvarig vilket det inte blev, men jag är fortfarande trött. Ibland drabbar tröttheten mig och nästan förlamar mig. Vet inte riktigt vad det beror på. Det kanske är årstiden och mörkret. Kanske för att jag slarvar med maten och sömnen. Kan vara efterdyningar av höstens stresspåslag. Eller så är jag på väg att bli sjuk. Möjligen är det en kombination av alla dessa orsaker.
Får se det positiva i att jag nu får en rejäl promenad (3-3,5 km) varje morgon. Ljuset återvänder. Det ligger snö på backen. I morse var det en sådär härligt torr bitande kyla så min inre västerbottning hoppade av glädje och det var så skönt att kläderna höll kylan ute. (Jag avskyr när det är den där fuktiga genomträngande kylan som går genom märg och ben och som det tar timmar att värma upp sig igen efter man blivit utsatt för). Nu är det helg och det finns möjlighet till ytterligare vila för att kanske komma ikapp. Jag har riktiga sjusovare till barn så även de gillar att sova ut på helgen!
Jag ska skärpa till mig vad gäller sömnen. Ska bli bättre på att komma i säng i tid på kvällarna. Kommande vecka ska jag verkligen satsa på att vara i säng senast 22.30 alla kvällar, då borde jag få 7-7,5 h sömn och det brukar jag klara mig på. Jag tror att ytterligare en orsak till min trötthet är att jag lider lite av "jetlag" alltså att jag håller på att flyttar runt tiden när jag sover och vaknar. Jag har ännu kvar jullovets sovmorgnar och sena kvällar i kroppen, och så har jag tillåtit mig att falla in i det mönstret även på helgen. Men som sagt, nu är det skärpning. Kanske ska börja redan ikväll med sänggående senast 22.30
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar