16:20 Promenad hem genom snöblaskregn, var inte så sugen på att plocka upp telefonen för att fota det så det får du bara tänka dig
18:20 Mitt i maten, ville inte störa matron som för en gångs skull infunnit sig. Vi åt hemgjord pizza i alla fall :)
lördag 15 februari 2014
Efit under en inspirationsdag
16:20 Promenad hem genom snöblaskregn, var inte så sugen på att plocka upp telefonen för att fota det så det får du bara tänka dig
18:20 Mitt i maten, ville inte störa matron som för en gångs skull infunnit sig. Vi åt hemgjord pizza i alla fall :)
fredag 14 februari 2014
Öppet brev till statsministern
Käre herr Statsminister!
Tror det gör man i kyrkan (synagogan, moskén eller ... ) Att tro på kvinnors och mäns lika rättigheter känns väldigt uddlöst. Att tro på något är inte alls samma sak som att veta.
Jag tycker att människor är lika mycket värda. Det är inget som jag går runt och enbart tror på. Jag vet det. Tyvärr är det mycket i världen som inte är rättvist. Därför är jag feminist. Du har rätt i att feminism kan betyda olika saker för olika människor och de har gemensamt att vi inte är där än (för jag tolkar att det är det du menar när du säger att "vi har en god bit kvar", men du kanske har en bit tårta över, vad vet jag) men det är inte så vi definierar feminism.
Feminism är att verka för att alla ska få samma möjligheter. Vi är många som tycker att alla människor är lika mycket värda. Vi tror inte det. Vi vet det. Vi tycker det. Vi kämpar på olika sätt för att vi ska uppnå jämlikhet.
När du säger att du tror på lika rättigheter så undrar jag vem du vänder dig till i bön. Mammon, eller vad nu kapitalistguden kan tänkas heta? Fortsätt du att tro på det du, så kan vi som lever i verkligheten kämpa vidare för det vi vet och vill uppnå. Du har sagt att du är intresserad av politik och att ingen kan lika mycket om politik som du, fast jag ser uppenbara luckor i dina kunskaper.
Vänligen personliga mamman L, feminist, kristen, vänsterpartist, mamma, ingenjör och arbetssökande
Tror det gör man i kyrkan (synagogan, moskén eller ... ) Att tro på kvinnors och mäns lika rättigheter känns väldigt uddlöst. Att tro på något är inte alls samma sak som att veta.
Jag tycker att människor är lika mycket värda. Det är inget som jag går runt och enbart tror på. Jag vet det. Tyvärr är det mycket i världen som inte är rättvist. Därför är jag feminist. Du har rätt i att feminism kan betyda olika saker för olika människor och de har gemensamt att vi inte är där än (för jag tolkar att det är det du menar när du säger att "vi har en god bit kvar", men du kanske har en bit tårta över, vad vet jag) men det är inte så vi definierar feminism.
Feminism är att verka för att alla ska få samma möjligheter. Vi är många som tycker att alla människor är lika mycket värda. Vi tror inte det. Vi vet det. Vi tycker det. Vi kämpar på olika sätt för att vi ska uppnå jämlikhet.
När du säger att du tror på lika rättigheter så undrar jag vem du vänder dig till i bön. Mammon, eller vad nu kapitalistguden kan tänkas heta? Fortsätt du att tro på det du, så kan vi som lever i verkligheten kämpa vidare för det vi vet och vill uppnå. Du har sagt att du är intresserad av politik och att ingen kan lika mycket om politik som du, fast jag ser uppenbara luckor i dina kunskaper.
Vänligen personliga mamman L, feminist, kristen, vänsterpartist, mamma, ingenjör och arbetssökande
Skratta eller gråta?
Ibland verkar min hjärna helt off. Jag göra saker per automatik och det visar sig bli helt galet! Idag trodde jag att det var en konferens, som efter många om och men jag tillslut insåg att det är om en månad. Det är farligt med två månader på raken som har samma dag och veckodag, alltså fredagen den 14/2 och fredagen den 14/3.
Sedan i min irritation över hur jag lyckades blanda ihop det så tog jag tunnelbanan mot Hjulsta och det värsta var att jag ville kliva av flera gånger och jag fattade aldrig varför, tills tåget stannade i Huvudsta, då kopplade min hjärna rätt! Så det vara till att kliva av, ta första vändande tåg och kliva av i Västra skogen och vänta för självklart hann jag inte med det första tåget mot Akalla...
Sedan i min irritation över hur jag lyckades blanda ihop det så tog jag tunnelbanan mot Hjulsta och det värsta var att jag ville kliva av flera gånger och jag fattade aldrig varför, tills tåget stannade i Huvudsta, då kopplade min hjärna rätt! Så det vara till att kliva av, ta första vändande tåg och kliva av i Västra skogen och vänta för självklart hann jag inte med det första tåget mot Akalla...
torsdag 13 februari 2014
Att vara medmänniska
Härom morgonen när jag lämnade dottern på skolan gjorde jag något som jag önskar alla kunde göra. Att se och uppmärksamma sina medmänniskor och agera utifrån vad som händer.
En av dotterns klasskompisar satt på bänken i kapprummet och såg väldigt ledsen ut. Jag satte mig bredvid och frågade om hen var ledsen och fick en nick till svar. Då undrade jag (självklart) varför hen var ledsen. Barnet svarade då att mamman hade gått utan en kram. Jag undrade om min kram kunde duga som ersättning för den uteblivna kramen från den andra mamman. Barnet kröp in i min famn och jag kramade om en stund, sedan skuttade barnet iväg och jag riktigt såg hur mycket bättre det kändes inombords.
Motsatsen till kärlek är inte hat, det är likgiltighet. Att agera likgiltigt mot sina medmänniskor det gör nog mer skada än vad vi tror. Därför blev jag så förvånad när jag berättade om detta för en av barnets före detta förskolefröken som tyckte att det var ju pedagogerna på skolan som skulle sett till att barnet inte var ledsen. Visst är det så rent formellt, men som situationen såg ut så kan det aldrig vara fel att göra som jag gjorde och att begära att pedagogerna just där och då skulle ha agerat annorlunda det är att begära något övermänskligt.
Den här synen att det är någon annan som ska göra det, det blir inte bra i långa loppet. Behandla dina medmänniskor som du vill bli behandlad är ett ganska bra förhållningssätt. Det kan lätt vändas till behandla andras barn som du vill att andra ska behandla dina barn.
Hade det varit något som pedagogerna skulle vara medveten om så hade jag självklart uppmärksammat dem på det. Nu var det bara en missad kram som barnet gärna tog emot av mig istället. Jag är ingen ny person i barnets liv, så kanske kändes det till och med bättre att det faktiskt var jag som tröstade istället för pedagogerna som barnet bara känt i knapp ett halvår.
Sedan kan en tycka att det är ju förskräckligt att ett barn kan sitta ledset i ett kapprum och den enda som uppmärksammar det är en förälder, det ska väl ändå finnas tillräckligt med personal som kan fånga upp sådana händelser. Visst är det så, men det ger inte dig rätten att sluta vara medmänniska. Dessutom är det en helt annan diskussion som jag kan ta nån annan gång ...
En av dotterns klasskompisar satt på bänken i kapprummet och såg väldigt ledsen ut. Jag satte mig bredvid och frågade om hen var ledsen och fick en nick till svar. Då undrade jag (självklart) varför hen var ledsen. Barnet svarade då att mamman hade gått utan en kram. Jag undrade om min kram kunde duga som ersättning för den uteblivna kramen från den andra mamman. Barnet kröp in i min famn och jag kramade om en stund, sedan skuttade barnet iväg och jag riktigt såg hur mycket bättre det kändes inombords.
Motsatsen till kärlek är inte hat, det är likgiltighet. Att agera likgiltigt mot sina medmänniskor det gör nog mer skada än vad vi tror. Därför blev jag så förvånad när jag berättade om detta för en av barnets före detta förskolefröken som tyckte att det var ju pedagogerna på skolan som skulle sett till att barnet inte var ledsen. Visst är det så rent formellt, men som situationen såg ut så kan det aldrig vara fel att göra som jag gjorde och att begära att pedagogerna just där och då skulle ha agerat annorlunda det är att begära något övermänskligt.
Den här synen att det är någon annan som ska göra det, det blir inte bra i långa loppet. Behandla dina medmänniskor som du vill bli behandlad är ett ganska bra förhållningssätt. Det kan lätt vändas till behandla andras barn som du vill att andra ska behandla dina barn.
Hade det varit något som pedagogerna skulle vara medveten om så hade jag självklart uppmärksammat dem på det. Nu var det bara en missad kram som barnet gärna tog emot av mig istället. Jag är ingen ny person i barnets liv, så kanske kändes det till och med bättre att det faktiskt var jag som tröstade istället för pedagogerna som barnet bara känt i knapp ett halvår.
Sedan kan en tycka att det är ju förskräckligt att ett barn kan sitta ledset i ett kapprum och den enda som uppmärksammar det är en förälder, det ska väl ändå finnas tillräckligt med personal som kan fånga upp sådana händelser. Visst är det så, men det ger inte dig rätten att sluta vara medmänniska. Dessutom är det en helt annan diskussion som jag kan ta nån annan gång ...
tisdag 11 februari 2014
Trött men glad
Tyvärr har jag kommit ur mina bra rutiner med att komma i säng senast 22:30 och det märks. Jag är så trött! Det finns många anledningar till att jag hamnat ur gängorna, och när det väl börjat bli snett är det svårt att komma rätt igen. Måste backa lite, börja om, så ska det nog hamna rätt igen.
Fast jag är glad över att ljuset återvänder! (kan nog vara det som spökar) Fåglarna kvittrade utanför fönstret i morse när vi åt frukost och det gjorde mig så glad. Vi fick en lugn och skön promenad till skolan i morse. Jag fick ett långt och energigivande samtal med en väninna i samband med förskolelämningen. Nu ska jag bara försöka bestämma mig över hur min fasta ska se ut i år.
Fast jag är glad över att ljuset återvänder! (kan nog vara det som spökar) Fåglarna kvittrade utanför fönstret i morse när vi åt frukost och det gjorde mig så glad. Vi fick en lugn och skön promenad till skolan i morse. Jag fick ett långt och energigivande samtal med en väninna i samband med förskolelämningen. Nu ska jag bara försöka bestämma mig över hur min fasta ska se ut i år.
måndag 10 februari 2014
Dålig start på dagen
Vaknade med ett ryck närmare kvart över sju. Då ska vi egentligen sitta vid frukostbordet för att hinna till skola och förskola i tid. Nåja, det var bara till att skutta upp och börja dagen i 180!
Då, mitt i stressen, läser pappan i tidningen en rubrik som han tycker är fel "Arenabygget i Solna gör det trångt för tåg". Han tycker att det är Jernhusens fel att det blivit trångt då de sålt av mark för att bygget av Friends Arena skulle kunna ske. Jag tyckte då att det stämmer nog inte. Jag tror nog snarare att Jernhusen blivit tvingade att sälja, att det fått ett köpbud som de hade svårt att motstå. Jag erkänner att jag uttryckte mig slarvigt, men det ger inte pappan rätten att säga "var du där?"
Det är en så skrämmande utveckling det här. Ekonomin kommer alltid i första hand. Nyliberalismen sprider sig, i väldigt stor utsträckning just i Solna. Jag är väldigt rädd för utvecklingen, och som rykten gör gällande är det nog Fridhemsskolan som snart faller i denna pengagalna tankegång. Marknaden ser bara till en sak, att tjäna pengar, mer och mer pengar. Det är det enda den tar hänsyn till. Den kan inte tänka längre än så. Den kan inte ta hänsyn till vad det gör med människor, djur, natur. Vad den får för följder i långa loppet, det struntar den i.
Åh, vad jag önskar att fler genomskådar detta och agerar. Gör ett klokare val i höst. Så vi kan öka chansen till ett samhälle där alla kan få samma möjligheter i livet. Där inte plånboken är det som bestämmer.
Då, mitt i stressen, läser pappan i tidningen en rubrik som han tycker är fel "Arenabygget i Solna gör det trångt för tåg". Han tycker att det är Jernhusens fel att det blivit trångt då de sålt av mark för att bygget av Friends Arena skulle kunna ske. Jag tyckte då att det stämmer nog inte. Jag tror nog snarare att Jernhusen blivit tvingade att sälja, att det fått ett köpbud som de hade svårt att motstå. Jag erkänner att jag uttryckte mig slarvigt, men det ger inte pappan rätten att säga "var du där?"
Det är en så skrämmande utveckling det här. Ekonomin kommer alltid i första hand. Nyliberalismen sprider sig, i väldigt stor utsträckning just i Solna. Jag är väldigt rädd för utvecklingen, och som rykten gör gällande är det nog Fridhemsskolan som snart faller i denna pengagalna tankegång. Marknaden ser bara till en sak, att tjäna pengar, mer och mer pengar. Det är det enda den tar hänsyn till. Den kan inte tänka längre än så. Den kan inte ta hänsyn till vad det gör med människor, djur, natur. Vad den får för följder i långa loppet, det struntar den i.
Åh, vad jag önskar att fler genomskådar detta och agerar. Gör ett klokare val i höst. Så vi kan öka chansen till ett samhälle där alla kan få samma möjligheter i livet. Där inte plånboken är det som bestämmer.
söndag 2 februari 2014
Anthem
Knyter ihop dagen med texten från dagens anthem under evensong.
Herren är det ljus
som möter oss i mörkret,
för att vi skall se vår möjlighet
Herren är det ljus
som sträcker sina händer
mot en vilsegången mänsklighet
Herren är det ljus
som hoppets låga tänder
i en värld, som glömt Hans härlighet
Herren är det ljus
som skriver i vårt hjärta
att han älskar oss i evighetBo Setterlind
Ljuset återvänder
Idag firar vi kyndelsmäss, - ljuset. Uppenbarelsen ljus. Predikan handlade om ljuset, och att det finns ljus som vi inte ser men som ändå finns där. Fast ibland ser vi det ändå ...
Nu blir det mer övning med kören inför evensong. Välkommen till Solna kyrka klockan fyra idag om du hinner!
Nu blir det mer övning med kören inför evensong. Välkommen till Solna kyrka klockan fyra idag om du hinner!
torsdag 30 januari 2014
Hemmadagar
Ibland händer det saker utanför ens kontroll, och under den senaste tiden har de liksom kommit på rad. Som att först krånglar internetuppkopplingen och sedan blir sonen sjuk lagom till att internetuppkopplingen fungerar igen ...
Nåja, jag försöker se det positivt och passar på att göra det jag "måste" när sonen inte kräver min uppmärksamhet. Det är ju bara lite tråkigt att det här händer lagom till att mina rutiner börjar komma på plats men ännu inte satt sig så det känns lite som att jag måste börja om från början igen.
En grej som jag inte behövt ändra på i kaoset är mitt sänggående, och det är så skönt att det nu börjar sitta riktigt bra, för jag börjar vara så pass trött strax efter tio så att det känns i kroppen att det är dags för sängen. Igår kväll ville jag titta ikapp lite olika TV-program som jag missat av olika anledningar, men när klockan passerat 22:30 var det inte lönt att fortsätta titta för då gick ögonen i kors av trötthet så det var bara till att lyssna på kroppen och gå till sängs!
Nåja, jag försöker se det positivt och passar på att göra det jag "måste" när sonen inte kräver min uppmärksamhet. Det är ju bara lite tråkigt att det här händer lagom till att mina rutiner börjar komma på plats men ännu inte satt sig så det känns lite som att jag måste börja om från början igen.
En grej som jag inte behövt ändra på i kaoset är mitt sänggående, och det är så skönt att det nu börjar sitta riktigt bra, för jag börjar vara så pass trött strax efter tio så att det känns i kroppen att det är dags för sängen. Igår kväll ville jag titta ikapp lite olika TV-program som jag missat av olika anledningar, men när klockan passerat 22:30 var det inte lönt att fortsätta titta för då gick ögonen i kors av trötthet så det var bara till att lyssna på kroppen och gå till sängs!
torsdag 23 januari 2014
Ytterligare ett tecken på egoism
Alltså kan det bli tydligare än såhär. Att slåss för en fråga som du inte ens helt har tänkt igenom. Men du är ju man, du behöver ju inte bry dig om hur det blir för kvinnorna. Egoist!
http://www.upworthy.com/a-dude-trying-to-ban-abortions-is-asked-a-question-he-never-considered-its-so-obvious-it-hurts-8
http://www.upworthy.com/a-dude-trying-to-ban-abortions-is-asked-a-question-he-never-considered-its-so-obvious-it-hurts-8
Egoismen breder ut sig
Jag gillar inte att vi blivit så egoistiska, självcentrerade och förlorar snart helt empati. Det märks i små och kanske obetydliga detaljer som att folk stannar alldeles för ofta mitt i steget (det behöver inte vara ett uttryck av egoism, utan kanske oftast obetänksamhet, men att vara obetänksam ofta tyder ju på en självcentrering så ...) eller precis ovanför en rulltrappa. Eller varför inte gå mitt på en smal gångbana utan tillstymmelse till att vilja flytta på sig när någon annan kommer samma väg. Att helt uppenbart inte vilja ta hänsyn är för mig ett tydligt tecken på egoism.
Andra egoistiska saker som gör mig ledsen är att gå på fotboll istället för att se till att barnet kan få fira sin sexårsdag med sina kompisar. Det kommer fler matcher, men man fyller sex år bara en gång. Det är egoistiskt att välja sina intressen framför andras när de andras intressen är en engångsföreteelse.
Det är egoistiskt att bara se till sina intressen och att det är det enda som betyder nått. I morse berättade dottern om en före detta förskolekompis som efter jul började i dotterns klass. Jag var med ett tag på förmiddagen så jag såg själv hur glad kompisen var över att få gå i skola med sina "gamla" kompisar och framförallt bästisen! Några dagar senare hade hen slutat och uppenbarligen gått tillbaka till skolan hen gick på i höstas.
Det dottern berättade i morse var ett tecken på egoism, för hon sa att pappan tyckte att det blev för långt att hämta barnet. Nu har jag inte hela bilden så det kanske kan vara fler skäl till att de valde att gå tillbaka, men vad jag vet om den här familjen så kändes det så tydligt att det var av rent egoistiska skäl som pappan bestämt detta!
Nu blev mina exempel lite barninriktade men det kanske beror på att jag lever med barn så det är enklast att hämta exempel från detta livet :)
Jorden snurrar inte runt dig. Du är inte ensam. Vi är alla lika mycket värda. När du gör något som påverkar dina medmänniskor bör du ägna även dem en tanke.
Andra egoistiska saker som gör mig ledsen är att gå på fotboll istället för att se till att barnet kan få fira sin sexårsdag med sina kompisar. Det kommer fler matcher, men man fyller sex år bara en gång. Det är egoistiskt att välja sina intressen framför andras när de andras intressen är en engångsföreteelse.
Det är egoistiskt att bara se till sina intressen och att det är det enda som betyder nått. I morse berättade dottern om en före detta förskolekompis som efter jul började i dotterns klass. Jag var med ett tag på förmiddagen så jag såg själv hur glad kompisen var över att få gå i skola med sina "gamla" kompisar och framförallt bästisen! Några dagar senare hade hen slutat och uppenbarligen gått tillbaka till skolan hen gick på i höstas.
Det dottern berättade i morse var ett tecken på egoism, för hon sa att pappan tyckte att det blev för långt att hämta barnet. Nu har jag inte hela bilden så det kanske kan vara fler skäl till att de valde att gå tillbaka, men vad jag vet om den här familjen så kändes det så tydligt att det var av rent egoistiska skäl som pappan bestämt detta!
Nu blev mina exempel lite barninriktade men det kanske beror på att jag lever med barn så det är enklast att hämta exempel från detta livet :)
Jorden snurrar inte runt dig. Du är inte ensam. Vi är alla lika mycket värda. När du gör något som påverkar dina medmänniskor bör du ägna även dem en tanke.
onsdag 22 januari 2014
Sovklockan ringer 23:00
Har nu kommit i säng senast 22:30 alla kvällar utom i lördags då vi var borta på kvällen och kom inte hem förrän närmare 23. Jag har också ändrat lite i hur jag beter mig när jag väl ligger i sängen, tidigare kunde jag läsa bloggar, kolla på facebook, spela candy crush i en halv evighet och var då så uppskruvad så det var nästan omöjligt att somna. Nu har jag istället kollat på instagram, läst bok på plattan (i nattläge, vilket innebär att det är svart skärm med vit text) och sedan om jag orkat spelat lite candy crush.
Jag märker redan skillnad. Det är mycket lättare att vakna på morgonen, i morse vaknade jag strax innan väckaren satte igång. Och på kvällen är jag så trött vid 23 att det går inte att hålla ögonen öppna längre och då lyssnar jag på det och lägger jag genast bort telefonen eller plattan. Tidigare kunde jag fastna i "ska bara", nu ser jag det som att det är kvar i morgon om jag prompt måste ta del av allt som händer där ute på internettet!
Härom morgonen fick jag höra att jag såg pigg ut och det stämmer. Jag känner mig piggare, så detta vinnande koncept vill jag inte sluta med. Kanske att jag kan justera tiderna lite längre fram då det blivit ljusare men just nu känns det som en bra balans!
Jag märker redan skillnad. Det är mycket lättare att vakna på morgonen, i morse vaknade jag strax innan väckaren satte igång. Och på kvällen är jag så trött vid 23 att det går inte att hålla ögonen öppna längre och då lyssnar jag på det och lägger jag genast bort telefonen eller plattan. Tidigare kunde jag fastna i "ska bara", nu ser jag det som att det är kvar i morgon om jag prompt måste ta del av allt som händer där ute på internettet!
Härom morgonen fick jag höra att jag såg pigg ut och det stämmer. Jag känner mig piggare, så detta vinnande koncept vill jag inte sluta med. Kanske att jag kan justera tiderna lite längre fram då det blivit ljusare men just nu känns det som en bra balans!
fredag 17 januari 2014
Januaritrött
Jag är så fruktansvärt trött. Igår kväll somnade när jag nattade sonen, och sedan sov jag hela natten, visserligen med två uppvak varav det ena trodde jag skulle bli långvarig vilket det inte blev, men jag är fortfarande trött. Ibland drabbar tröttheten mig och nästan förlamar mig. Vet inte riktigt vad det beror på. Det kanske är årstiden och mörkret. Kanske för att jag slarvar med maten och sömnen. Kan vara efterdyningar av höstens stresspåslag. Eller så är jag på väg att bli sjuk. Möjligen är det en kombination av alla dessa orsaker.
Får se det positiva i att jag nu får en rejäl promenad (3-3,5 km) varje morgon. Ljuset återvänder. Det ligger snö på backen. I morse var det en sådär härligt torr bitande kyla så min inre västerbottning hoppade av glädje och det var så skönt att kläderna höll kylan ute. (Jag avskyr när det är den där fuktiga genomträngande kylan som går genom märg och ben och som det tar timmar att värma upp sig igen efter man blivit utsatt för). Nu är det helg och det finns möjlighet till ytterligare vila för att kanske komma ikapp. Jag har riktiga sjusovare till barn så även de gillar att sova ut på helgen!
Jag ska skärpa till mig vad gäller sömnen. Ska bli bättre på att komma i säng i tid på kvällarna. Kommande vecka ska jag verkligen satsa på att vara i säng senast 22.30 alla kvällar, då borde jag få 7-7,5 h sömn och det brukar jag klara mig på. Jag tror att ytterligare en orsak till min trötthet är att jag lider lite av "jetlag" alltså att jag håller på att flyttar runt tiden när jag sover och vaknar. Jag har ännu kvar jullovets sovmorgnar och sena kvällar i kroppen, och så har jag tillåtit mig att falla in i det mönstret även på helgen. Men som sagt, nu är det skärpning. Kanske ska börja redan ikväll med sänggående senast 22.30
Får se det positiva i att jag nu får en rejäl promenad (3-3,5 km) varje morgon. Ljuset återvänder. Det ligger snö på backen. I morse var det en sådär härligt torr bitande kyla så min inre västerbottning hoppade av glädje och det var så skönt att kläderna höll kylan ute. (Jag avskyr när det är den där fuktiga genomträngande kylan som går genom märg och ben och som det tar timmar att värma upp sig igen efter man blivit utsatt för). Nu är det helg och det finns möjlighet till ytterligare vila för att kanske komma ikapp. Jag har riktiga sjusovare till barn så även de gillar att sova ut på helgen!
Jag ska skärpa till mig vad gäller sömnen. Ska bli bättre på att komma i säng i tid på kvällarna. Kommande vecka ska jag verkligen satsa på att vara i säng senast 22.30 alla kvällar, då borde jag få 7-7,5 h sömn och det brukar jag klara mig på. Jag tror att ytterligare en orsak till min trötthet är att jag lider lite av "jetlag" alltså att jag håller på att flyttar runt tiden när jag sover och vaknar. Jag har ännu kvar jullovets sovmorgnar och sena kvällar i kroppen, och så har jag tillåtit mig att falla in i det mönstret även på helgen. Men som sagt, nu är det skärpning. Kanske ska börja redan ikväll med sänggående senast 22.30
En talande bild
Skrämmande sann. De som inte ser denna utveckling vill nog inte se det heller
Lånat bilden från Max Gustafsons blogg. Gör gärna ett besök för att hitta fler talande bilder.
fredag 10 januari 2014
Tredje dagen
Dottern har nu påbörjat sin tredje dag på Skytteholm och vi börjar komma in i dessa nya rutiner som nu blir, även om det är en kort vecka. Skönt faktiskt med en mjukstart i tre dagar, varav egentligen bara en av dessa blev "på riktigt".
Idag är jag hemma med sonen då förskolan har planeringsdag. Hade tänkt hitta på något skoj men då vädret visar sig från sin allra grinigaste sida blir vi hemma och tittar på film istället
Idag är jag hemma med sonen då förskolan har planeringsdag. Hade tänkt hitta på något skoj men då vädret visar sig från sin allra grinigaste sida blir vi hemma och tittar på film istället
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)