Var ute med sonen i sjalen idag. Mötte en äldre dam som STIRRADE på oss och stannade för att prata lite med henne. Hon frågade om jag inte hade nån vagn, och nej, det hade jag ju inte (just då!)
- Usch! sa hon med tonen att jag var den värsta mamman hon kunde tänka sig
- Vadå usch? undrade jag.
- I vagnen är det ju varmt och skönt, med filtar.
- När jag bär honom såhär nära mig så har jag ju koll på hans temperatur och vi värmer ju varandra, svarade jag. Då vände den äldre damen på klacken och gick därifrån. Vet inte om hon var nöjd med svaret eller förolämpad för att jag hade svar på tal?
För eventuella oroliga läsare som kanske tror att damens påstående stämmer kan jag informera att sonen var för tillfället klädd i yllemössa, frackkoftan i ylle och yllestrumpor utanpå sin body och manchesterbyxa. Sedan sjalen (mei tai som syddes i somras), som också är ett värmande lager. Och så satt han under bärjackan i ylle. Har aldrig känt att sonen blivit kall när vi varit ute så i liknande temperaturer, så inte heller idag. Däremot händer det att sonen kan vara lite kall när han suttit i vagnen, trots yllefilt, en varm gosig åkpåse och kläder passande temperaturen just den dagen.
Nej, just när det kommer till kyliga dagar så sjunger inte jag vagnens lov, då är det så mycket bättre att bära nära och hela tiden känna sonens temperatur (och så blir jag så varm och skön också!)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar