Jag har haft tur med sköterskorna som träffat mina barn, med undantaget när dottern var 4 månader och hon inte gått upp tillräckligt i vikt (vikthysteri). Så jag är egentligen väldigt glad och tacksam över BVC. Fast det dyker ju ändå upp dessa tråkiga historier som får mig att häpna och önska att alla BVCsköterskor var lika bra som min.
Ett liv med oss, mamman, pappan, nioåriga dottern och femårige sonen. Tankar kring föräldraskapet. Att leva med saknaden. Min tro. Lite träning. Kanske ett och annat pyssel. Det som händer i våra liv helt enkelt, från mammans synvinkel.
torsdag 26 april 2012
BVC igen :)
Överlag gör BVC bra grejer. Det är ju egentligen en ynnest att få tillgång till en sådan verksamhet. Och det kan verkligen inte vara det lättaste att jobba där. Men ibland skulle jag önska att vissa var lite mer ödmjuka i sin framtoning. Lite mer flexibla och ha koll på OLIKA sätt att bemöta barn och bebisar. Vara mer uppdaterade kring amning. Vara medveten om vem som kommer med fakta. Upphöra med vikthysterin.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar