Ett liv med oss, mamman, pappan, nioåriga dottern och femårige sonen. Tankar kring föräldraskapet. Att leva med saknaden. Min tro. Lite träning. Kanske ett och annat pyssel. Det som händer i våra liv helt enkelt, från mammans synvinkel.
söndag 31 maj 2009
Sorgens år
torsdag 28 maj 2009
Beslutsångest
Ska jag göra det. Eller det. Om jag gör det så kanske det händer. Eller kanske inte. Om jag inte gör så, så kanske det blir bättre såhär. Men vill jag det? Fast det kanske är bättre såhär! Nej. Inte det ... eller? Jamen det blir bra. Nä föresten. Jag har hellre lust med, hur var det nu? Nej, det går inte. Så här blir bättre. Men då kanske det händer. Det vill jag inte.
Så håller jag på. Dagarna igenom. Och oftast så blir det liksom ingenting av nånting eftersom då har chansen försvunnit. Dagen är slut.
onsdag 27 maj 2009
Käftsmäll
Under "utläggningen" fick jag tunnelseende och jag minns att jag tänkte att det var konstigt att jag inte började gråta. Men tårarna fanns där. Brännande bakom ögonlocken. Strax därefter tappade jag rösten (nåja, det kan väl vara förkylningen men ändå, det kom så plötsligt och i samband)
På natten sedan kunde jag inte sova. Myror i hela kroppen. Ingenstans kunde jag komma till ro. Plötsligt började hjärtat rusa. Pipa i öronen. Måste byta sovplats. Igen. Så höll jag på tills det började ljusna ... då fick jag äntligen sova nån timma i armarna på min dotter.
fredag 22 maj 2009
Dagens höjdare!
torsdag 21 maj 2009
Kristihimelsfärdsdag
Väl där så upptäckte vi två grisar som bökade omkring i leran. Mycket spännande tyckte dottern. Som även passade på att hoppa sig less på en studsmatta, gunga en halv sekund och åka lite rutchkana.
Läsa på skyltarna till de olika körbärsträden var också en rolig sysselsättning. Sedan smakade det mycket bra med lite cheesecake. Fast hallonen fick mamman äta upp.
Det sociala fick sin beskärda del med lite snack med två andra tjejer i ~tvåårsålder. Eller snack? Det var mer klapp på kinden, kram och så lite lekfulla knuffar :)
Påvägen hem somnade dottern på cykeln. Uppenbarligen går det alldeles utmärkt att sova där oxå!
Lite pizzarester från gårdagens middag när middagsluren var avklarad och sedan ut igen. Mot Råsunda IP och AIK dagen. Där blev Gnagis dotterns allra bästa kompis. Kram efter kram. Sedan dansade de och klappade händerna en lång stund. Det var inte lätt att få henne därifrån ;)
fredag 15 maj 2009
Efit 15/5
08.05 Vad ska dottern ha för kläder idag då?
10.06 En kopp kaffe vid datorn
11.05 Blommorna på balkongen behöver vattnas
12.06 Dags för lunch. Rester från gårdagen åker in i micron
13.06 Blev visst kvar i soffan efter lunchen. Borde plocka undan. Eller söka jobb!
14.05 Måste få iväg paketen till dotterns kusiner som fyller fyra år på måndag
22. 11 Fixar med bloggen. Sedan dags för sängen!
onsdag 13 maj 2009
Våga vara lyssnande förälder!
Jag funderar mycket kring det här, att vi dagens föräldrar har så svårt att våga lita på våra egna instinkter. Jag tänker på föräldrarna som litade på sjukvårdsupplysningens ord, så till den milda grad att deras barn tillslut avled i sviterna av tarmvred. Ja, det är hemskt. Och sjukvårdsupplysningen har gjort fel, gett fel råd. Och jag vill inte anklaga föräldrarna alls, men varför är det så svårt att våga lyssna på magkänslan? Det är liksom dit jag vill komma ... föräldrainstinkten!
Det är inte ett lätt pussel att få in familjen i dagens stressade samhälle. Och många saknar ett säkerhetsnät kring familjen. Så då går man till BVC, nätet, TV eller en bok för att finna svaren. Man tar nått som låter bra, som ger snabba resultat. Man tystar den inre rösten. Man tänker inte på konsekvenserna.
Idag har jag lust att ställa mig på barrikaderna och få alla föräldrar att våga lyssna till sin inre röst. Gå på känsla. Ifrågasätta alla dessa metoder. Inte bara svälja dem med hull och hår. Jag vet att det är svårt att lyssna inåt, när allt där ute skriker så högt. Och visst kan man lyssna på det oxå, men ta en sekund och känn efter; känns det bra?
Med mig på barrikaden tar jag Louise Hallin (ser så framemot höstens TV-serie med henne!!!!) och Lars H Gustafsson, för jag tror att de är med mig här. Läs gärna Lars H-bloggen. Det gör jag! Är du med mig? Vågar du ropa att lyssna inåt!
fredag 8 maj 2009
Mecin utan bekymmer
Ibland avslutar hon med sitt konstaterande; Äcklit!
Nåja, det har varit skönt att slippa jobbiga situationer med tvång. I morgon är det dags för sista dosen. Och dottern verkar vara frisk så det är väl bara att tacka och ta emot.
måndag 4 maj 2009
Sjukstuga med kåvepenin
Första dosen: inga problem. Dottern konstaterade; Äcklit!
Andra dosen: lite, lite protester. Och sedan; Blä! Äcklit!