Ingen skillnad

Moderat. (C)moderat. Allianspartist

Same, same. But diffrent.

Felaktig information

Jag kanske ska ta tillbaka det där med att jag är nöjd med mina sköterskor på BVC ;)
Sonen visade det sig hade gått NED i vikt nu vid ettårskollen. Och då framkom det ju ganska snart att jag ammar honom ganska mycket, och det var ju inte bra, för mjölken är ju inte så näringsrik nu när han är så stor. Fast det är ju fel, mjölken är visst näringsrik. Ja, sonen behöver mer energi, det håller jag med om, men det kan han få via bröstmjölken, enbart.

Nu tror jag att denna viktnedgång beror på att sonen varit konstig i magen en tid tillbaka, och ibland är det som att maten kommer ut lika snabbt som den kom in. Jag har snarare varit glad över att han, i detta läget, ammar så pass mycket som han ändå gör, för bröstmjölken är snäll mot en orolig mage och det är lätt för kroppen att tillgodogöra sig alla näringsämnen från mjölken.

En sak som sköterskan sa förbryllar verkligen mig: Å ena sidan är mjölken inte längre så näringsrik (återigen FEL!), och det kan man kanske tolka som att jag har spökvatten (lånar dotterns uttryck av vatten med lite mjölk i) i brösten. Å andra sidan är det inte bra att jag låter sonen amma/snutta på natten, för det gör att han inte är lika hungrig sedan på dagen. Men den ekvationen får jag inte att gå ihop, för om det är spökvatten han får i sig så ger ju det ingen längre mättnadskänsla, vatten passerar ju ganska snabbt genom magen och när den är borta är man ju snabbt hungrig igen.

Nä, här skulle jag önska att min i övrigt så braiga sköterska på BVC läste på lite mer och inte falla in i den felaktiga tron om att nattamning är av ondo och att mjölken inte längre är så näringsrik.

Fullkomligt intetsägande

Under middagen tänkte jag att det måste jag skriva i bloggen. Och det är det enda jag minns nu.

Missriktad omtanke

Igår när vi varit och handlat så tog dottern som vanligt trappan upp för att vänta på mig som skulle ta hissen. När hon kommer upp, ensam, så möter hon en kvinna och jag hör hur hon börjar fråga dottern om var hennes mamma/pappa var. Dottern blev blyg och svarade motvilligt att jag var "där nere". Kvinnan gav sig inte utan fortsatte att tjata om att varför är du ensam här för. Jag blev stressad över hela situationen och kände mest att det blev en missriktad omtanke. Jag litar på att dottern inte går ifrån mig. Och att som främmande kvinna hoppa på en 4-åring kanske var lite fel sätt att se till att allt fick ett lyckligt slut. Visst, jag förstår hennes oro, men hon kanske kunde väntat en stund innan hon satte igång förhöret. Ibland räcker det med att bara iaktta. Då hade jag tackat för hjälpen. Nu blev jag mest irriterad. Och dottern blev förvirrad.

Hjärnan kopplar inte

Mamman måste lida av tillfällig sinnesförvirring eller nått. Nog för att hon ibland är en smula disträ och glömmer saker, men såhär illa brukar det inte vara. Några exempel:

• Går på toaletten på "jobbet" när mamman plötsligt undrar hur hon hamnat där. Vilken toalett är det här egentligen? Och när hon öppnar dörren så blir hon än mer förvirrad för det var ju inte alls den där vyn hon väntade sig...

• Påväg upp från tvättstugan så fattar mamman inte varför hennes dörr befinner sig där den gör. Den ska ju vara nån helt annanstans...

• I väntan på pendeltåget ser mamman en man komma gående med en barnvagn som ser väldigt plastig och sopig ut. Nehej, det var visst en såndär sopsäcksvagn...

Mamman behöver nog en semester från sin hjärna eller nått

Minnet är bra ...

... men kort!

Påvägen till körövningen kom jag på två jättebra och viktiga saker att blogga om. Nu minns jag bara att jag kom på två bra saker att blogga om.