måndag 29 april 2013

Två år

Finaste sonen fyller två år idag. Firar det tyvärr med feber och snuva. Men det var ändå en glad kille som öppnade paketen i morse. Och som hans ögon glittrade när han fick se innehållet! Bäst var nog duplot, som prompt skulle öppnas på en endaste gång.

Mamman blev väldigt glad över hans glada utrop - Pippi! - när han fick syn på sina alldeles egna pippikläder


torsdag 25 april 2013

Amningsföljetongen

Det har blivit en riktig följetong i spåren efter "Du kan amma här".
Anouk Jolin blir intervjuad i radio och TV. Det skrivs krönikor. Och blogginlägg. Det kanske inte riktigt var på det här sättet de hade tänkt att videon skulle tas emot. Men jag kan inte riktigt låta bli att tänka att nu får amningen verkligen plats i det offentliga rummet. Förhoppningsvis leder det till att de här idioterna som känt sig hotade så till den milda grad att de ville mordhota oskyldiga barn, förstår hur naturligt det är med amning. Att brösten är tänkta till amning, inte bara till sexuell upphetsning ...

Lyssnar på Ribbings inlägg i debatten om offentlig amning. Jag brukar hålla med henne och tycka att hennes råd är både tänkvärda och kloka, men just idag tycker jag att hon fortsätter att cementera att amning ska ske i smyg.
Jag tycker att amning får ske överallt där barn är välkomna, och på samma premisser som de vuxnas ätande. Så på en uteservering är det väl självklart att du ammar där. Ja, jag håller med om att det bör ske diskret, men om amning sker vid tidiga signaler, innan barnet hunnit börja gråta, så kan jag lova att det blir en diskret amning.
Att ta hänsyn till barnet är inte nödvändigtvis att gå undan när barnet vill amma. I en familj brukar man gilla samma saker, så tycker du som vuxen att det är trevligt att äta ute, då gör barnet det med. Att ta hänsyn till barnet är att lyssna på barnet och svara på hens behov där och då. Vill barnet amma mitt på gatan, i gallerian, under en begravning, då ska hen få göra det.
Att offentliga personer inte syns amma, beror väl mycket på att amning inte är en naturlig del av offentligheten, tyvärr måste jag säga. Där vill jag snarare uppmana offentliga personer att amma mer i offentligheten!!!

(Bild lånad från amningsbloggen.blogspot.com)

Ett fel

Återigen ett besök på arbetsförmedlingen. Känslan när man kommer därifrån borde vara upplyftande. Och ja, om jag känner efter riktigt ordentligt kanske jag kan känna så, nånstans långt där inne.

För jag gör ju så rätt när jag skickar in mina ansökningar. Jag gör bara ett fel ... jag söker fel jobb. Jag måste konkurrera med så många. Jag har inte tillräckligt med erfarenhet. Eller så har jag erfarenhet men då kommer mina utbildningar och ställer till det.

Nej, särskilt upplyftande är det inte. Jag är desperat och snart trillar jag över till ett ställe där jag inte vill vara. Men hur ska jag göra för att komma fram och få visa på vilken bra arbetstagare jag är. Efter alla dessa år som arbetslös har jag lärt mig en sak, jag kan visst inte söka jobb... Trots att jag gör så rätt

onsdag 24 april 2013

För varenda unge


UNICEF skriver:
Sociala medier har förändrat världen ändå ser den ut precis som vanligt
”Like” En liten knapp som visar att man bryr sig. Inget fel i det. Men att gilla något förändrar inte världen. Likes är inte pengar. Eller? Vi beslöt att testa och skickade vi ut våra vänner Henrik Schyffert och Yohio på stan för att se om det går att köpa något annat för likes. En tröja eller en god lunch kanske?
I klädaffären:
På restaurangen:
Hos barberaren:
Så gilla gärna UNICEF (och det här inlägget ;) men ta också chansen att förändra världen på riktigt! På unicef.se/poliovaccin kan du köpa vaccin som räddar barns liv.

Dödshot på grund av amning

Igår höll jag på att trilla av stolen av ilska på grund av att några idioter som jag inte alls förstår mig på. Ett gäng mammor & pappor i Dalarna har gjort en video på låten Gagnam-style "Du kan amma här"
Jag och barnen tittade på videon och vi gillade vad vi såg. Jamen den var väl inte perfekt, men hallå, originalet är väl inte det heller

Nu har dessa personer fått dödshot och jag fattar ingenting. Alltså hur är man funtad när man får för sig att skicka iväg ett dödshot på grund av en oförarglig video som har som syfte att visa på att man får amma var man vill. Värst är att de hotar med att döda deras barn. Nej, jag blir så arg så jag kan nästan inte formulera mig.

Tack och lov är dessa idioter lätträknade och den här händelsen har fått uppmärksamhet långt utanför "amningskretsen". Skulle vilja länka till videon, men den är för tillfället bortplockad, både på grund av dödshoten men även upphovsrättsliga frågor

söndag 21 april 2013

EFIT - En solig söndag med sonen

08:05 Sömnrufsig lite kille plockar med böcker i bokhyllan

09:05 Köra med en av alla bilarna på bordet.
 
10:05 Babblarna på YouTube

11:05 Leker på skolgården samtidigt som storasyster är på knatteskutt
 
12:05 Precis kommit till Mulle Meck-parken, då får man inte glömma att hälsa på Buffa

13:05 Köra lastbilen. Helt klart dagens höjdare hälsar sonen.

14:05 Precis hemkommen. Overallen på plats på sin krok

15:05 Lite saft och en bulle är gott.

16:05 Mera billek. Nu fick ett pussel agera parkeringsplats!

17:05 Läsa och lyssna på en bok

18:05 Hjälpa mamma i köket

19:45 Somnar precis efter bilden är tagen, så det får väl bli dagens sista bild :)

tisdag 16 april 2013

Lydnad?

Nej, Lady Dahmer // postpatriarkal feministfitta du är inte ensam om att känna obehag när folk pratar om att barn ska lyda. Härom morgonen var vi (jag och barnen) med om en olustig situation när vi kom fram till förskolan. Då kom en pappa med ett storgråtande barn i vagnen och så säger pappan argt: Om du bara lytt mig, så skulle det aldrig hänt.
Dottern stelnade till och jag kände hur det gick kalla kårar längs ryggraden. Att till och med säga åt sitt barn att "lyd, annars!" kändes bara så fel. Lydnad hör hemma i djurvärlden, inte tillsammans med barn.

I kommentarerna till inlägget jag länkar till är det några som tycker att barn ska lyda i farliga situationer, men inte ens där håller jag med om att det är lydnad det är fråga om. Barn saknar konsekvenstänk, det är något de behöver hjälp med, så i en potentiellt farlig situation måste den vuxne se till att alla klarar av den utan olyckor. Jag tycker att det är en viss skillnad i att lyda (utan att ifrågasätta) jämfört med att ge argument till att nu vill jag att ... 

Barn vill samarbeta. Barn behöver påminnas om saker om och om igen. Barn saknar konsekvenstänk. Det kan vara bra att komma ihåg.

Tyvärr måste jag nu erkänna att jag skulle behöva en omprogrammering. Jag hamnar allt för ofta i en situation där jag på sätt och vis kräver lydnad. Men ungefär 2 sekunder försent inser jag vad jag sagt/gjort och önskar att jag kunde göra om - göra rätt. Jag reagerar alldeles för snabbt med ryggmärgen och det är inte alltid så jag vill, och vet att jag ska, göra.

måndag 15 april 2013

Sonen snackar

Det är inte alltid vi förstår vad han snackar om, men oftast gör han sig förstådd och hans uttal och ordförråd förbättras för varje dag.

Idag kom de första tvåordsmeningarna. Först "gukka näj".  Sedan "Klaja lesse". Och till sist, precis innan sonen somnade "matt näj"

Bjuder på en liten ordlista på ord som jag nu kommer ihåg:
matt - napp
lesse - ledsen
gukka - gurka
AA - Adam
Toue - Tove
blans - ambulans, polisbil eller brandbil
Titti - Hello Kitty
biill - bil
tåue - tåg
månna - många
tänne - tänder
Elli - Nellie
hüss - hus
pluss - plums
äll - älg

tisdag 9 april 2013

Svartvit EFIT 9/4

06:26 Morgonamning, mamman ska stiga upp så snart hon kommer lös ;)

07:28 Frukosten fixad och dags att ätas i sällskap med barnen

08:28 I hissen på väg till förskolan för att lämna barnen

09:28 Kaffet nästan uppdrucket, sitter och kollar annonser på af's hemsida

10:27 Fixar med dotterns pennor som jag insåg behövde vässas

11:29 Uppdaterar mitt CV hos Placera Personal.

12:30 HUNGRIG! Sitter och läser recept, måste ju äta lunch istället för att bara läsa om mat ;)

13:29 Läser lite på fejjan

14:40 Har precis hämtat barnen från förskolan. Soligt och fint vårväder, äntligen

15:31 Går genom Solna centrum, måste handla lite mat så pappan får sig nån frukost i morgon

16:30 Klossbygge pågår, högt blir det. Och rasar ofta...

17:28 Dags att äta middag. Korv står på menyn dagen till ära ;)

18:24 Framme vid "stallet", körövningen börjar strax. Hoppas att de är rädd om dessa fina lokaler när det renoveras

19:31 Lite te och en supersmarrig bulle. Nej, idag blev det visst två

20:30 Precis hemkommen. Har tagit hem mina notpärmar.

21:28 Läser bloggar. Det var visst ett gäng inlägg som samlats på hög ...

måndag 8 april 2013

Desperat

De senaste dagarna har jag gått med en gnagande känsla av att jag inte ger mina barn den barndom de är så väl värda. Jag läste nånstans att såsom föräldrarna mår när man är barn, så kommer man att må som vuxen sedan (minns inte riktigt men typ så) Och nej, vad jag inte vill ge detta vidare.

Jag vill att barnen ska minnas mycket lek, massor med kompisar och glädje! Just nu känns det avlägset. Och dottern börjar ju bli stor. Till hösten börjar hon i förskoleklass. Hon vill leka lekar som lillebror bara förstör, men hon har ingenstans att ta vägen med sin lek. Sonen vill leka lekar som kräver ytor som inte finns för där är storasyster och stör.

Jag känner mig desperat. Vill inte bo såhär. Men som det är just nu är det vad vi har, och det är svårt, ja kanske till och med omöjligt, att ändra på. Det ganska svårt att hitta nått större boende till samma kostnad som vi har nu. Och med bara en inkomst så har vi inte pengarna till ett dyrare boende.

Jag känner mig desperat. Uppenbarligen kan jag inte söka jobb. Har sökt närmare 60 jobb sedan februari och enligt nån sorts logik* borde jag i detta läget åtminstone kommit på 5 intervjuer. Jag har inte varit på en endaste en. Många av dessa var ju kanske inte de mest perfekta ansökningarna, men ändå. Jag är visst inte bra på det här med att sälja mig själv.

Jag känner mig desperat. Tiden bara rullar på, och jag kan inte annat än försöka hänga med. Vill njuta av tiden när barnen är små, kunna ge dem en härlig barndom. Samtidigt vill jag få in en fot i arbetslivet. Försöker se det positiva med att vara arbetslös och ha småbarn. Men känner bara stressen och desperationen över att det inte blir som jag drömde om. Att jag inte kan ge dem det de så väl förtjänar.


*Logik: Sök 100 jobb, gå på 10 intervjuer, få 1 jobb.

lördag 6 april 2013

En dag på Skansen

Igår hade jag och barnen en mysig heldag på Skansen. Solen sken från klarblå himmel. Och lagom mycket folk som likt oss valt att besöka Skansen denna "sista" dag på påsklovet.

Vi såg vackra fiskar, och några fula också ...

Mamman fick stå med fötterna i myllan och njuta av solen. Välbehövligt och efterlängtat!

Sonen spanade helt förhäxad efter en liten kamrat, men återgick ganska snart till lunchen :)

Dottern slappade på en ekorre och tyckte livet var skönt!