Bibelutmaningen - hur går det? no 2

På vardagarna går det riktigt bra då det har blivit en del av min vakna-rutin. Det är något svårare på helgen, men har jag glömt på morgonen brukar jag komma på det senare och eftersom jag använder appen så är det enkelt att ta någon minut som blir över till att läsa.

Igår missade jag helt, men då läste jag gårdagens och dagens text i morse. Det blir ju inte daglig läsning men bättre att läsa alla texterna än att bara för att jag missat en dag hoppa över den texten helt och hållet

Bibelutmaningen - hur går det? no 1

Än så länge går det bra. Jag börjar dagen med att läsa. Ska väl erkänna att vissa morgnar har jag nog inte hunnit vakna till tillräckligt för att hänga med ordentligt.

Jag är extra stolt över att jag faktiskt läst den senaste veckan, då det enligt appen uteslutande varit texter från Gamla testamentet och då ffa från Moseböckerna, inte riktigt min favoritläsning fast å andra sidan blir den väl extra viktig då

Efterhands-EFIT

Trots påminnelser, kanske vid fel tillfällen, och att det sista jag tänkte på innan jag somnade så var det som bortblåst när jag vaknade i morse. Det var först efter några timmar som jag kom på att det var EFIT idag, och då gjorde jag en snabb överläggning med mig själv och kom fram till att jag kör ändå, men att jag får fota vissa bilder i efterhand för att visa på vad som hände då.

9:20 Vaknade och läste dagens bibelord. Dagens bön visade sig passa extra bra just idag: Herre, låt dina ord dansa runt i mitt inre i dag!

10:20 Frukost intas. Te smakar bra ur favoritkoppen och i levande ljus.

11:20 Har duschat. Det är så skönt att få ta det lugnt i duschen, gäller att passa på när det finns tid :)

12:20 Iväg till elektronikbutik för att jag ska få min julklapp - en gps-puls-klocka

13:20 Värmer lunch. Men nej, det är verkligen ingen hit med uppvärmda pommes frites

14:20 Ibland bara måste jag borsta tänderna innan jag ska iväg på nått

15:20 Trettondagsjulspel i kyrkan, här sjunger herdarna

16:20 Trettondagsfest med tillhörande dans kring granen

17:20 Hemma igen, och sonen behövde en ny blöja. Oj, vad jag önskar att sonen kunde sluta med blöjor nu, men han är väldigt bestämd på den fronten

18:20 Iväg, ska till kulturhuset och stadsteatern för att gå på teater. Länge sedan jag var på teater

19:20 Sitter jag mitt under pågående föreställning, Bibeln. Bilden är fotad i väntan på föreställningens start

20:20 Paus mellan akterna. Första akten var främst ur Moseböckerna. Gillade att de tog upp och belyste flykting frågorna ur bibelns perspektiv

22:05 På väg hem. Fryser och längtar efter något varmt att dricka. Tänker över vad jag upplevt på teatern.

23:20 Bloggar, men det är så fruktansvärt tråkigt att fotografera

Nya rutiner

Försöker få en ny morgonrutin att sätta sig, att läsa ett stycke ur bibeln. Det är en skön start på dagen och får mig att vakna till stillsamt men ändå utmanande. Jag har appen Bibeln idag på telefonen och istället för som tidigare läsa på facebook så läser jag nu dagens text med bifogad betraktelse.

Så hoppas jag att klara av utmaningen, som såhär på årets fjärde dag ännu inte är bruten :)

Ett nådens år 2015

Ett nytt år med förhoppning om gott! Tänkte anta utmaningen att läsa bibeln dagligen, det känns inte riktigt som ett nyårslöfte. Det är däremot att jag ska vara en tydlig motkraft mot nazismen och fascismen som tyvärr börjar få alltför starkt fäste i Sverige. Och att jag ska skriva om det (och annat privat) i en gammal hederlig dagbok förhand med penna. Lite kommer nog att förmedlas här också :)

Fastan #40

Lukasevangeliet 19:28-40

Efter att ha sagt detta gick han framför dem upp mot Jerusalem. När han närmade sig Betfage och Betania vid det berg som kallas Olivberget, skickade han i väg två av lärjungarna och sade: ”Gå till byn rakt framför er. När ni kommer in i den skall ni finna en ungåsna som står bunden där, en som ännu ingen har suttit på. Ta den och led hit den. Om någon frågar er varför ni tar den skall ni svara: Herren behöver den.” De båda lärjungarna gav sig i väg och fann allt vara som han hade sagt. När de skulle ta åsnan sade de som ägde den: ”Varför tar ni åsnan?” De svarade: ”Herren behöver den.” Och de ledde den till Jesus och lade sina mantlar på den och hjälpte honom upp. Där han kom ridande bredde folk ut sina mantlar på vägen.

Då han närmade sig staden och var på väg ner från Olivberget började hela skaran av lärjungar i sin glädje ljudligt prisa Gud för alla de underverk de hade sett: ”Välsignad är han som kommer, konungen, i Herrens namn. Fred i himlen och ära i höjden.” Några fariseer i folkmassan sade då till honom: ”Mästare, säg åt dina lärjungar att sluta.” Han svarade: ”Jag säger er att om de tiger kommer stenarna att ropa.”

Avslutar min fasta med en betraktelse över palmsöndagens evangelietext. I förmiddags när jag hörde texten läsas av prästen tänkte jag att jag borde utgå från textens sista rad och började fundera lite kring det. När så prästen började sin predikan blev jag först en smula förvånad och med en känsla att prästen läste mina tankar när hen också utgick från dessa ord. Sedan vandrade predikan en annan väg än mina egna tankar så nu börjar även jag där.

Prästen talade om att vi människor ibland känner att vi måste bli stenansikten, att ta på oss en mask, för att vi är utsatt för något som gör att vi måste skydda oss själva. Att stenansiktet är ett sätt att överleva, klara av verkligheten, att inte förgås. Alla har vi nog någon gång varit utsatt för något som tvingat oss ta på stenansiktet. Tyvärr finns det allt för många som måste bära denna tunga mask varje dag, som blir tyngre för var dag. För varje elakt ord. För varje oförrätt. Masken skyddar kärnan av jaget till viss del, men orden stannar kvar i skalet, gör det tjockare, äter sig inåt och gör utsidan än mer stenlikt. Det tynger ned. Förtvinar och förstör. Vilken vacker värld det skulle vara om vi slapp bära dessa stenansikten.

Själv tänkte jag att om inte lärjungarna ropade ut sin glädje så skulle stenarna göra det istället. Tro försätter berg och får stenar att ropa! Vi går nu in i stilla veckan, i Jesu fotspår. Vi följer honom i hans sista dagar här på jorden. Glädje och sorg, liv och död, ytterligheter som är förutsättning till det andra, är så tydliga och nära under stilla veckan.

Jag har den senaste tiden känt mig hudlös och känslig. Verkligen inget stenansikte på mig. Det har känts bra, även om det kan vara jobbigt när tårarna bränner bakom ögonlocken, när klumpen i magen växer sig stor, när hopplösheten infinner sig ... Jag vill känna mig hudlös, ha nära till känslorna, för då har jag även lättare för att känna glädje. Motsatsen till kärlek är inte hat, det är likgiltighet. Stenansiktet är att tvinga sig själv till likgiltighet. Det är på sätt och vis även så att motsatsen till glädje är inte sorg utan likgiltighet. För att kunna känna sann glädje måste vi kunna känna sorg, dessa känslor är förutsättning för varandra, så även om de är ytterligheter, är de inte varandras motsatser.

Nu går vi in i stilla veckan. Jag vill göra det med ett öppet sinne. Inte med stenansiktet på.

Fastan #39

Femte söndagen i fastan - Försonaren

Psaltarpsalm

Psaltaren 103:8-14

Barmhärtig och nådig är Herren,

sen till vrede och rik på kärlek.

Han går inte ständigt till rätta med oss,

hans vrede varar inte för evigt.

Han handlar inte mot oss som vi förtjänat,

han ger oss inte våra synders lön.

Ty så hög som himlen välver sig över jorden,

så väldig är hans nåd över dem som fruktar honom.

Så långt som öster är från väster,

så långt från oss förvisar han vår synd.

Som en far visar ömhet mot barnen,

så visar Herren ömhet mot dem som fruktar honom.

Ty han vet hur vi är skapade,

han minns att vi är mull.

Mina ögon fastnar vid raden "sen till vrede och rik på kärlek" Läser om igen och tänker att så är det. Så är det också bland människor. Vi har lättare för att sprida kärlek än ilska (och hat). Tack och lov är det så. Läste en undersökning där de tittat på folk som passerar genom dörrar. Om någon släppte dörren i "ansiktet" på den efterföljande så spred det sig i betydligt färre steg än tvärt om, att personen framför höll upp dörren åt de som kom efter. Ett simpelt men ganska tydligt sätt att visa på att omtänksamhet = kärlek sprider sig längre än det motsatta. Vi är skapade efter Guds förebild, här är ett bevis på det.

Gud är kärlek. Jag behöver inte göra något speciellt för att förtjäna kärleken. Den kärleken finns där likt en mor som älskar sitt barn. Fast jag förstår ändå vad det menas med "Han handlar inte mot oss som vi förtjänat" Jag undrar ju faktiskt ibland hur Gud kan älska mig när jag stundtals beter mig som skit. Om jag inte klarar av att älska mig själv, hur ska då Gud kunna göra det? Då ber jag om förlåtelse, både av mig själv och av Gud. Då ser jag att Gud älskar mig precis som jag är. Liksom jag älskar mina barn precis som de är. Det svåraste är att älska mig själv precis som jag är

Ibland måste vi förlåta oss själva först, av kärlek till oss själva. För att inte tvivla på kärleken från Gud och tro att vi inte förtjänar Guds kärlek.

Fastan #35

Femte söndagen i fastan - Försonaren

Evangelium

Johannesevangeliet 3:11-21

Jesus sade till Nikodemus: "Sannerligen, jag säger dig: det vi vet förkunnar vi, och det vi har sett vittnar vi om, men ni tar inte emot vårt vittnesbörd. Om ni inte tror när jag talar till er om det jordiska, hur skall ni då kunna tro när jag talar till er om det himmelska?

Ingen har stigit upp till himlen utom den som stigit ner från himlen: Människosonen. Liksom Mose hängde upp ormen i öknen, så måste Människosonen upphöjas för att var och en som tror på honom skall ha evigt liv. Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att de som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv. Ty Gud sände inte sin son till världen för att döma världen utan för att världen skulle räddas genom honom. Den som tror på honom blir inte dömd, men den som inte tror är redan dömd, eftersom han inte har trott på Guds ende sons namn. Och detta är domen, att när ljuset kom in i världen, då älskade människorna mörkret mer än ljuset, eftersom deras gärningar var onda. Den som gör det onda avskyr ljuset och kommer inte till ljuset, för att hans gärningar inte skall avslöjas. Men den som handlar efter sanningen, han kommer till ljuset, för att det skall bli uppenbart att han gör vad Gud vill.”

"Lilla Bibeln" i sitt sammanhang. Det är det här jag tror på. Förlitar mig på. Finner förtröstan i.

Fastan #34

Femte söndagen i fastan - Försonaren

Epistel

Första Johannesbrevet 1:8-2:2

Om vi säger att vi är utan synd bedrar vi oss själva, och sanningen finns inte i oss. Om vi bekänner våra synder är han trofast och rättfärdig, så att han förlåter oss synderna och renar oss från all orättfärdighet. Om vi säger att vi inte har syndat gör vi honom till lögnare, och hans ord finns inte i oss. 

Mina barn, detta skriver jag till er för att ni inte skall synda. Men om någon syndar har vi en som för vår talan inför Fadern, Jesus Kristus som är rättfärdig. Han är det offer som sonar våra synder och inte bara våra utan hela världens.

Endast när jag är medveten om mina tillkortakommanden kan jag bli förlåten. Det betyder inte att jag ska synda, utan tvärtom, jag ska göra vad jag kan för att inte synda, men om jag gör det ska jag vara medveten om det och be om förlåtelse.

Fastan #33

Femte söndagen i fastan - Försonaren

Gammaltestamentlig läsning

Fjärde Moseboken 21:4-9

Israels folk bröt upp från berget Hor i riktning mot Sävhavet för att gå vägen runt Edom. Under vandringen blev folket otåligt och klandrade både Gud och Mose: ”Varför har ni fört oss ut ur Egypten för att dö i öknen? Här finns inget att äta och dricka. Vi är utleda på den usla maten.”

Då skickade Herren ormar mot folket, giftormar som bet israeliterna så att många av dem dog. Folket kom till Mose och sade: ”Vi syndade när vi klandrade Herren och dig. Be till Herren att han tar bort ormarna från oss.”

Mose bad för folket, och Herren sade till Mose: ”Gör en orm och sätt upp den som ett fälttecken. Var och en som blir biten skall se på den, så får han leva.” Och Mose gjorde en orm av koppar och satte upp den som ett fälttecken. Den som blev biten av en orm såg på kopparormen, och då fick han leva.

Idag hade jag behövt ett tydligt tecken för att bryta mitt dåliga beteende. Den här dagen minns jag inte med glädje :(

Fastan #32

Midfastosöndagen - Livets bröd

Psaltarpsalm

Psaltaren 107:1-9

Tacka Herren, ty han är god,

evigt varar hans nåd.

Så skall de befriade säga,

de som Herren befriat ur nöden

och som han har hämtat hem från alla länder,

från öster och väster, norr och söder.

Några gick vilse i öde öknar,

de fann ingen väg till bebodda städer.

De var hungriga och törstiga,

och deras krafter sinade.

Då ropade de till Herren i sin nöd,

och han räddade dem ur deras trångmål.

Han lät dem finna den rätta vägen

till en stad där människor bodde.

De skall tacka Herren för hans godhet,

hans underbara gärningar mot människor.

Han ger de törstande att dricka

och mättar de hungriga med allt gott.

 Idag har vi delat med oss och firat en sjuåring med paket, sång och tårta. Lite så ser jag festen som Herren bjuder på. Ett kalas med dignande bord av godsaker. Gott att dricka. Fest och sång. Tacksamhet genomsyrar tillställningen. Glädje!
Jag tackar Gud för den här dagen och hoppas på en fin morgondag.

Fastan #31

Midfastosöndagen - Livets bröd

Evangelium

Johannesevangeliet 6:48-59

Jesus sade: "Jag är livets bröd. Era fäder åt mannat i öknen och de dog. Men brödet som kommer ner från himlen är sådant att den som äter av det inte skall dö. Jag är det levande brödet, som har kommit ner från himlen. Den som äter av det brödet skall leva i evighet. Brödet jag skall ge är mitt kött, jag ger det för att världen skall leva.”

Judarna började då tvista med varandra om hur han kunde ge dem sitt kött att äta. Jesus svarade: ”Sannerligen, jag säger er: om ni inte äter Människosonens kött och dricker hans blod äger ni inte livet. Den som äter mitt kött och dricker mitt blod har evigt liv, och jag skall låta honom uppstå på den sista dagen. Ty mitt kött är verklig föda, och mitt blod är verklig dryck. Den som äter mitt kött och dricker mitt blod förblir i mig och jag i honom. Liksom den levande Fadern har sänt mig och jag lever genom Fadern, skall också den som äter mig leva genom mig. Detta är brödet som har kommit ner från himlen, ett annat bröd än det som fäderna åt. De dog, men den som äter detta bröd skall leva i evighet.” Detta sade han när han undervisade i synagogan i Kafarnaum.

 Nattvarden - en måltid jag, så ofta jag kan, vill ta del av. Samtidigt när jag läser detta förstår jag judarnas dilemma. Ska vi äta upp Jesus? Kannibalism låter inte så skoj. Det är ju tur att det vi äter och dricker för att symbolisera Jesu kropp och blod är bröd och vin. Tänk om det hade varit en bit torkat kött som vi delade under nattvarden, det hade känts otroligt bisarrt.

Fastan #27

Midfastosöndagen - Livets bröd

Epistel

Första Korinthierbrevet 10:1-6

Våra fäder hade alla molnet över sig och gick alla genom havet. Alla blev de döpta i molnet och i havet till gemenskap med Mose. Alla åt de samma andliga mat, och alla drack de samma andliga dryck, de drack ur en andlig klippa som följde dem, och den klippan var Kristus. Men de flesta av dem fann inte nåd inför Gud utan blev liggande döda i öknen. Allt detta är exempel som säger oss att vi inte skall ha begär till det onda, som de hade.

Sitter just nu och lyssnar på kommunfullmäktige via en livesänding på nätet så jag känner att jag inte riktigt kan komma med några relevanta funderingar kring episteltexten. Inte ha begär till det onda känns i alla fall relevant att betänka, även om jag känner mig inte så skyldig på just den punkten

Fastan #26

Midfastosöndagen - Livets bröd

Gammaltestamentlig läsning

Ordspråksboken 9:1-6

 Visheten har byggt sig ett hus,

hon har huggit ut sina sju pelare.

Hon har ställt till med slakt,

blandat vinet och dukat bordet.

Hon har sänt ut sina tjänsteflickor

att ropa från höjderna i staden:

”Du som är okunnig – kom!”

Till de oförståndiga säger hon:

”Kom! Ät mitt bröd

och drick vinet jag har blandat.

Överge enfalden så får ni leva,

följ förståndets väg.”

Gillar att visheten är en hon. Men det är väl kanske det som är problemet. De enfaldiga vill hellre vara enfaldiga än att följa en kvinna, att följa förståndet.

Fastan #25

Tredje söndagen i fastan - Kampen mot ondskan

Psaltarpsalm

Psaltaren 25:12-22

Var och en som fruktar Herren

får veta vilken väg han skall välja.

Själv får han leva i ro,

och hans barn skall ta landet i arv.

De som fruktar Herren blir hans förtrogna,

hans förbund skall ge dem insikt.

Min blick är ständigt fäst på Herren,

det är han som löser min fot ur snaran.

Vänd dig till mig, var barmhärtig,

ty jag är ensam och betryckt.

Lindra mitt hjärtas plåga,

för mig ut ur mitt trångmål.

Tänk på mitt lidande och mitt betryck

och förlåt mig alla mina synder.

Se på mina fiender – så många de är,

så hätska i sitt hat!

Rädda mitt liv, befria mig,

svik mig inte, jag flyr till dig.

Låt oskuld och redlighet bevara mig,

ty jag hoppas på dig.

O Gud, befria Israel

från all dess nöd!

De två sista raderna är aktuella än idag. Som kristen idag är jag en del av den mest förföljda och hotade religionen i världen. Så dessa rader är väldigt aktuella. Min blick fastnar på "så hätska i sitt hat!" och jag kan inte släppa tanken på alla fascister och nazister som skrämmande tagit plats i vårt samhälle och på våra gator. Än så länge är vi som tror på människors lika värde fler, och vi kämpar tillsammans. Ger varandra stöd. Jag har tänkt mycket över detta och har landat i att även jag anser att antifascism är självförsvar. No pasaran!

Fastan #24

Tredje söndagen i fastan - Kampen mot ondskan

Evangelium

Markusevangeliet 9:14-32

När Jesus med Petrus, Jakob och Johannes kom tillbaka till lärjungarna fann de mycket folk omkring dem och skriftlärda som diskuterade med dem. Men när folket fick se honom greps de av bävan och skyndade fram för att hälsa honom. Han frågade: ”Vad är det ni diskuterar?” – ”Mästare”, svarade en i mängden, ”jag har kommit till dig med min son som har en stum ande. Var den än faller över honom kastar den omkull honom, och han tuggar fradga och skär tänder och blir stel. Jag bad dina lärjungar driva ut den, och de kunde inte.” Han sade: ”Detta släkte som inte vill tro! Hur länge måste jag vara hos er? Hur länge måste jag stå ut med er? För hit honom!” De kom fram med pojken, och när han fick se Jesus började anden genast slita i honom så att han föll omkull och vältrade sig på marken med fradga kring munnen. Jesus frågade hans far: ”Hur länge har det varit så här med honom?” Fadern svarade: ”Sedan han var liten, och ofta har anden kastat honom både i eld och i vatten för att ta livet av honom. Men förbarma dig över oss och hjälp oss, om du kan.”Jesus sade: ”Om jag kan? Allt är möjligt för den som tror.” Då ropade pojkens far: ”Jag tror. Hjälp min otro!” När Jesus såg att folk strömmade till sade han strängt till den orena anden: ”Du stumma och döva ande, jag befaller dig: far ut ur honom och kom aldrig mer tillbaka.” Den gav till ett skrik och ryckte och slet i pojken och for så ut ur honom. Och pojken låg där så livlös att alla sade att han var död. Men Jesus tog hans hand och reste honom upp, och han steg upp.När Jesus hade kommit hem och lärjungarna var ensamma med honom frågade de: ”Varför kunde inte vi driva ut den?” Han svarade: ”Den sorten kan bara drivas ut med bön.”
Sedan gick de därifrån och vandrade genom Galileen. Han ville inte att det skulle bli känteftersom han höll på att undervisa sina lärjungar. Han sade: ”Människosonen skall överlämnas i människors händer, och de kommer att döda honom, och tre dagar efter sin död skall han uppstå.” Men de förstod inte vad han menade och vågade inte fråga.

 Bön kan göra under, men samtidigt, nej, jag har så svårt för det här. Jag vet faktiskt inte vad jag ska tro. Epilepsi går ju inte att bota bara sådär, och det är klart att det var en skrämmande åkomma på Jesu tid. Gud och Jesus kan göra under, det tror jag, tror jag? Nä, som sagt, jag har svårt för denna text, också

Fastan #23

Tredje söndagen i fastan - Kampen mot ondskan

Epistel

Uppenbarelseboken 3:14-19

Och skriv till ängeln för församlingen i Laodikeia:

Så säger han som är Amen, det trovärdiga och sanna vittnet, början till Guds skapelse. Jag känner dina gärningar, du är varken kall eller varm. Om du ändå vore kall eller varm! Men nu är du ljum och varken varm eller kall, och därför skall jag spy ut dig ur min mun. Du säger: jag är rik, jag har vunnit rikedom och saknar ingenting. Och du förstår inte att just du är eländig och ömkansvärd och fattig och blind och naken. Jag råder dig att hos mig köpa guld som har renats i eld så att du blir rik, och vita kläder så att du kan klä dig och dölja din skamliga nakenhet, och salva att smörja dina ögon med så att du kan se. Jag tillrättavisar och tuktar alla dem jag älskar. Visa iver och vänd om!

Svåra texter, denna och den förra. Jag vet inte riktigt vad jag ska tro och tänka. Kanske är det bara helt enkelt för sent på dagen för en så tung text.

Fastan #22

Tredje söndagen i fastan - Kampen mot ondskan

Gammaltestamentlig läsning

Första Kungaboken 18:26-29, 36-39

Baalsprofeterna tog den tjur de hade fått och gjorde i ordning den. Sedan åkallade de Baal oavbrutet från morgonen ända till middagstiden: ”Baal, svara oss!” Men det kom inget ljud och inget svar. Då började de hoppa kring altaret som de hade rest. Vid middagstiden hånade Elia dem. ”Ropa högre!” sade han. ”Han är ju gud, men han har väl sitt att sköta, han kan ha gått avsides eller vara ute i något ärende. Kanske han sover och måste vakna först!” De ropade ännu högre och sargade sig med knivar och spjut som de brukade, så att blodet flöt. Hela eftermiddagen fortsatte de i profetisk extas, ända till tiden för matoffret. Men det kom inget ljud, inget svar, inget tecken.  

När tiden för matoffret var inne trädde profeten Elia fram och bad: ”Herre, Abrahams, Isaks och Israels Gud, låt det i dag bli uppenbart att du är Gud i Israel, att jag är din tjänare och att det är på din befallning jag har gjort allt detta. Svara mig, Herre, svara mig, så att detta folk inser att det är du, Herre, som är Gud och att det är du som har vänt deras hjärtan bort från dig.” Då slog Herrens eld ner och förtärde offret och veden, stenarna och jorden och slickade upp vattnet i diket.

Folket såg vad som hände och föll ner på sina ansikten och ropade: ”Det är Herren som är Gud, det är Herren som är Gud.” 

Ska natta barn nu, men kanske återkommer jag med en liten fundering kring texten

Edit: Somnade så det blev inte så mycket till fundering

Fastan #20

Jungfru Marie bebådelsedag - Guds mäktiga verk

Evangelium

Lukasevangeliet 1:26-38

I den sjätte månaden blev ängeln Gabriel sänd från Gud till en ung flicka i staden Nasaret i Galileen. Hon hade trolovats med en man av Davids släkt som hette Josef, och hennes namn var Maria. Ängeln kom in till henne och sade: ”Var hälsad, du högt benådade! Herren är med dig.”Hon blev förskräckt över hans ord och undrade vad denna hälsning skulle betyda. Då sade ängeln till henne: ”Var inte rädd, Maria, du har funnit nåd hos Gud. Du skall bli havande och föda en son, och du skall ge honom namnet Jesus. Han skall bli stor och kallas den Högstes son. Herren Gud skall ge honom hans fader Davids tron, och han skall härska över Jakobs hus för evigt, och hans välde skall aldrig ta slut.” Maria sade till ängeln: ”Hur skall detta ske? Jag har ju aldrig haft någon man.” Men ängeln svarade henne: ”Helig ande skall komma över dig, och den Högstes kraft skall vila över dig. Därför skall barnet kallas heligt och Guds son. Elisabet, din släkting, väntar också en son, nu på sin ålderdom. Hon som sades vara ofruktsam är nu i sjätte månaden. Ty ingenting är omöjligt för Gud.” Maria sade: ”Jag är Herrens tjänarinna. Må det ske med mig som du har sagt.” Och ängeln lämnade henne.

Vilket mod och vilken tilltro Maria uppvisar, jag som jantepåverkad mespropp blir imponerad av Maria. Samtidigt vet vi ingenting om vad som rör sig inom Maria, hur hennes tankar går. Jag vet bara att samtidigt som jag var väldigt glad över mina graviditeter var jag också orolig över lite olika saker. För så är det ju med livet. Vi människor klarar av att hålla flera tankar levande samtidigt. Just det gör mig imponerad av Marias "Må det ske med mig som du har sagt", jag hade nog protesterat lite, om inte högt så i alla fall till någon som jag känner förtroende med.

Bebådelsen, fresk av Fra Angelico, lånad från Wikipedia

Fastan #19

Jungfru Marie bebådelsedag - Guds mäktiga verk

Epistel

Kolosserbrevet 1:15-20

Sonen är den osynlige Gudens avbild, den förstfödde i hela skapelsen, ty i honom skapades allt i himlen och på jorden, synligt och osynligt, troner och herravälden, härskare och makter; allt är skapat genom honom och till honom. Han finns före allting, och allting hålls samman i honom. Och han är huvudet för kroppen, för kyrkan, han som är begynnelsen, förstfödd från de döda till att överallt vara den främste, ty Gud beslöt att låta all fullhet bo i honom och att genom hans blod på korset stifta fred och försona allt med sig genom honom och till honom, allt på jorden och allt i himlen.

 Idag har det varit en riktig kyrkogångsdag för mig. 11 var jag och dottern i Solna kyrka på familjegudstjänst. 15 var jag och sonen på gudstjänst med små och stora i Råsunda kyrka. Mellan det så tog jag och dottern en skön promenad på Norra begravningsplatsen och tittade på gravstenar, blommor och kransar från begravningar i Norra kapellet. Så nu är jag härligt ärligt jättetrött.