söndag 28 december 2014

Turbulent tid

Det är först när anspänningen släpper som en förstår fullt ut hur spänt läget varit. Där befinner jag mig nu. Den här hösten/vintern har jag nog mer eller mindre konstant gått med en anspänning för att inte tappa kontrollen över alla lösa trådar. Nu när allt är på plats så inser jag hur spänt läget varit för mig.

Idag ska jag jobba (inventering) sedan ska jag vara föräldraledig tills terminen börjar. Jag ska verkligen vara ledig och ha fullt fokus på barnen, det behövs

onsdag 3 december 2014

Saknat dig

Finaste bloggen vad jag har saknat dig. Men av många olika skäl så blir du ständigt bortprioriterad. Dumt av mig, för jag vet att jag mår bra av att få skriva av mig lite, och dessutom tar det inte många minuter att få ihop ett litet inlägg :)

Sitter på pendeln med stickningen i knät och tänker på det jobbiga parlamentariska läget. Hoppas innerligt att det känns lite bättre efter själva röstningen

tisdag 12 augusti 2014

Jag balanserar på en smal lina. Det gäller att inte göra eller utsättas för några yviga gester. För om det händer då faller jag. Inte visste jag dock att fallet blev så långt ...

tisdag 8 juli 2014

Sommartankar om tro

"My religion doesn't allow me to XYZ."
OK.
"My religion doesn't allow you to XYZ."
Not OK.
 Detta läste jag på The Christian Left på Facebook häromsistens och har funderat lite kring det sedan dess. Tro är något personligt, men religioner blir ofta beskyllda för att ligga bakom mycket hemskt som händer i världen. Då missar de som skyller på religionen detta centrala, att tro är personligt, och att det är aldrig okej att säga att min religion tillåter inte dig att göra detta.
Mina tankar spann vidare till att jag har haft så svårt för missionsbefallningen för min tro är bara min, och jag har därmed haft så svårt för att "göra folk till mina lärjungar" men har den senaste tiden insett att jag ständigt missionerar genom att inte dölja min tro och därmed visar genom hur jag lever och behandlar mina medmänniskor missionerar.

måndag 9 juni 2014

Ett dop

Jag kände mig väldigt splittrad igår. En del av mig ville väldigt gärna titta på dopet. En annan del av mig ville verkligen inte för jag vill inte stödja kungahuset. Landade tillslut i att jag skulle titta på dopet, för jag har ingenting emot människan Leonore, utan snarare tvärt om jag ville vara del av dopgudstjänsten där jag kunde få välkomna ytterligare en medlem i vår stora församling. Dessutom ville jag gärna se Anders Wejryds sista offentliga uppdrag innan han lägger ned biskopsstaven nu på lördag. (Och så ville jag få valuta för mina skattepengar som uppenbarligen gått till att betala hela kalaset!)

Allt det där som jag är emot med kungahuset, det får jag ta en annan dag. Igår var det Leonores dopdag och den ville jag dela med henne och hennes familj. Hon kan ju inte hjälpa att hon fötts in i kungafamiljen.

När jag sedan läste detta kände jag att jag helt klart gjorde ett klokt val

onsdag 30 april 2014

Förskottsvalborg

I morse när jag och barnen gick genom Skytteholmsparken insåg vi att nån tänt eld på Valborgskasen lite för tidigt, för kvar var bara lite kvistar i en cirkel runt en glödande hög med aska.
Dottern blev, med all rätt, väldigt ledsen och irriterad och tyckte att det var ju jättedumt gjort. Jag håller med henne, det är så otroligt onödigt! Vem, och varför gör man något sådant? Jag ser det som ett tecken på egoism och bristande konsekvensanalys. Visst, det är ganska oskyldigt och det finns värre saker, men samtidigt så otroligt onödigt.

Tänk så många barn och vuxna som passerade förbi denna rykande hög och kände ungefär samma som jag och min dotter. Hörde nån säga att nu blir det ingen valborg, och det var inte med glädje i rösten personen sa det. Det är så onödigt och själviskt att göra något sådant som att tända eld på en brasa för tidigt.

lördag 26 april 2014

EFIT en solig lördag i april

08:51 Hög tid att stiga upp. Den här lilla elefanten vakade över oss när vi sov

09:51 Fixar frukost, förstår inte riktigt vad tiden tog vägen, så är det vissa dagar ...

11:10 Torgmöte, delar ut flygblad för Vänsterpartiet

12:10 Samtal mellan lärarförbundet, nätverket för föräldraråd och miljöpartiet

12:50 Även (mp) språkrör Gustav Fridolin var inbjuden för att prata om skola och barnomsorg

13:50 Torgmötet pågår fortfarande

14:30 Cyklar hem genom ett soligt Solna

15:38 Skönt att sitta ned en stund för att dricka kaffe och titta ut och riktigt se hur våren spirar

16:44 Tar en cykeltur till en lekpark, tillräckligt långt bort för att få oss en liten cykeltur, men ändå nära

17:50 På väg hem igen efter lekparkslek och en sväng runt Lötsjön

20:00 Glömde bort att fota, kom på att jag glömt när jag stod i hallen

Sedan nattade jag barn, glömde bort tiden ...

... men tittade på Mr Selfridges på TV och SVTPlay


och Bletchley circle också det på SVTPlay. Bilderna kommer från svt.se

onsdag 23 april 2014

Smarta lösningar

Istället för att skapa en miljö som är fyrkantig och stel där ingen passar in är det väl bättre att göra så att alla kan få plats. Det här är en sådan lösning:


måndag 21 april 2014

Påskhelgen

Familjen har haft en väldigt lugn påsk. Sonen blev sjuk på påskafton så det lade lite sordin på stämningen med en liten kille som mest bara sov. På påskafton gick mamman på påsknattsmässa, en väldigt fin och stämningsfull sådan och påskdagen gick barnen och mamman på gudstjänst med små och stora där en av prästerna fick alla deltagare att dra på smilbanden ordentligt när han spelade Petrus som var överlycklig över att Jesus återuppstått!!!

En solig, lugn, kyrklig påsk.


onsdag 16 april 2014

Stilla veckan

Mitt i stilla veckan hoppas mamman på ett lugnt inre. Tyvärr är det som att en storm bosatt sig i hjärta och hjärna. Stormen tar över och gör mamman arg och tvär, stormar upp och skrämmer slag på både sig själv och sina små. Tur då att solen skiner och att mamman kämpar i motvind för att ta sig till Skansen för en till stor del lugn dag som avslutades med en promenad under blommande körsbärsträd i Kungsträdgården


söndag 13 april 2014

Fastan #40

Lukasevangeliet 19:28-40
Efter att ha sagt detta gick han framför dem upp mot Jerusalem. När han närmade sig Betfage och Betania vid det berg som kallas Olivberget, skickade han i väg två av lärjungarna och sade: ”Gå till byn rakt framför er. När ni kommer in i den skall ni finna en ungåsna som står bunden där, en som ännu ingen har suttit på. Ta den och led hit den. Om någon frågar er varför ni tar den skall ni svara: Herren behöver den.” De båda lärjungarna gav sig i väg och fann allt vara som han hade sagt. När de skulle ta åsnan sade de som ägde den: ”Varför tar ni åsnan?” De svarade: ”Herren behöver den.” Och de ledde den till Jesus och lade sina mantlar på den och hjälpte honom upp. Där han kom ridande bredde folk ut sina mantlar på vägen.
Då han närmade sig staden och var på väg ner från Olivberget började hela skaran av lärjungar i sin glädje ljudligt prisa Gud för alla de underverk de hade sett: ”Välsignad är han som kommer, konungen, i Herrens namn. Fred i himlen och ära i höjden.” Några fariseer i folkmassan sade då till honom: ”Mästare, säg åt dina lärjungar att sluta.” Han svarade: ”Jag säger er att om de tiger kommer stenarna att ropa.”
Avslutar min fasta med en betraktelse över palmsöndagens evangelietext. I förmiddags när jag hörde texten läsas av prästen tänkte jag att jag borde utgå från textens sista rad och började fundera lite kring det. När så prästen började sin predikan blev jag först en smula förvånad och med en känsla att prästen läste mina tankar när hen också utgick från dessa ord. Sedan vandrade predikan en annan väg än mina egna tankar så nu börjar även jag där.

Prästen talade om att vi människor ibland känner att vi måste bli stenansikten, att ta på oss en mask, för att vi är utsatt för något som gör att vi måste skydda oss själva. Att stenansiktet är ett sätt att överleva, klara av verkligheten, att inte förgås. Alla har vi nog någon gång varit utsatt för något som tvingat oss ta på stenansiktet. Tyvärr finns det allt för många som måste bära denna tunga mask varje dag, som blir tyngre för var dag. För varje elakt ord. För varje oförrätt. Masken skyddar kärnan av jaget till viss del, men orden stannar kvar i skalet, gör det tjockare, äter sig inåt och gör utsidan än mer stenlikt. Det tynger ned. Förtvinar och förstör. Vilken vacker värld det skulle vara om vi slapp bära dessa stenansikten.

Själv tänkte jag att om inte lärjungarna ropade ut sin glädje så skulle stenarna göra det istället. Tro försätter berg och får stenar att ropa! Vi går nu in i stilla veckan, i Jesu fotspår. Vi följer honom i hans sista dagar här på jorden. Glädje och sorg, liv och död, ytterligheter som är förutsättning till det andra, är så tydliga och nära under stilla veckan.

Jag har den senaste tiden känt mig hudlös och känslig. Verkligen inget stenansikte på mig. Det har känts bra, även om det kan vara jobbigt när tårarna bränner bakom ögonlocken, när klumpen i magen växer sig stor, när hopplösheten infinner sig ... Jag vill känna mig hudlös, ha nära till känslorna, för då har jag även lättare för att känna glädje. Motsatsen till kärlek är inte hat, det är likgiltighet. Stenansiktet är att tvinga sig själv till likgiltighet. Det är på sätt och vis även så att motsatsen till glädje är inte sorg utan likgiltighet. För att kunna känna sann glädje måste vi kunna känna sorg, dessa känslor är förutsättning för varandra, så även om de är ytterligheter, är de inte varandras motsatser.

Nu går vi in i stilla veckan. Jag vill göra det med ett öppet sinne. Inte med stenansiktet på.


lördag 12 april 2014

Fastan #39

Femte söndagen i fastan - Försonaren

Psaltarpsalm

Barmhärtig och nådig är Herren,
sen till vrede och rik på kärlek.
Han går inte ständigt till rätta med oss,
hans vrede varar inte för evigt.
Han handlar inte mot oss som vi förtjänat,
han ger oss inte våra synders lön.
Ty så hög som himlen välver sig över jorden,
så väldig är hans nåd över dem som fruktar honom.
Så långt som öster är från väster,
så långt från oss förvisar han vår synd.
Som en far visar ömhet mot barnen,
så visar Herren ömhet mot dem som fruktar honom.
Ty han vet hur vi är skapade,
han minns att vi är mull.
Mina ögon fastnar vid raden "sen till vrede och rik på kärlek" Läser om igen och tänker att så är det. Så är det också bland människor. Vi har lättare för att sprida kärlek än ilska (och hat). Tack och lov är det så. Läste en undersökning där de tittat på folk som passerar genom dörrar. Om någon släppte dörren i "ansiktet" på den efterföljande så spred det sig i betydligt färre steg än tvärt om, att personen framför höll upp dörren åt de som kom efter. Ett simpelt men ganska tydligt sätt att visa på att omtänksamhet = kärlek sprider sig längre än det motsatta. Vi är skapade efter Guds förebild, här är ett bevis på det.

Gud är kärlek. Jag behöver inte göra något speciellt för att förtjäna kärleken. Den kärleken finns där likt en mor som älskar sitt barn. Fast jag förstår ändå vad det menas med "Han handlar inte mot oss som vi förtjänat" Jag undrar ju faktiskt ibland hur Gud kan älska mig när jag stundtals beter mig som skit. Om jag inte klarar av att älska mig själv, hur ska då Gud kunna göra det? Då ber jag om förlåtelse, både av mig själv och av Gud. Då ser jag att Gud älskar mig precis som jag är. Liksom jag älskar mina barn precis som de är. Det svåraste är att älska mig själv precis som jag är

Ibland måste vi förlåta oss själva först, av kärlek till oss själva. För att inte tvivla på kärleken från Gud och tro att vi inte förtjänar Guds kärlek.

fredag 11 april 2014

Fastan #38

God natt, nu ska jag sova. Min kropp och själ behöver vila

Fredags EFIT

06:34 Telefonen tillika väckarklockan ringer. Dags att stiga upp

07:34 Dags att klä på sig ytterkläderna och bege sig till skola och förskola

08:55 Missade tiden lite, men nu är sonen lämnad på förskolan i alla fall. Vagnen parkerad bland de andra vagnarna

10:46 Det går inget bra med att hålla koll på tiderna idag. Nåja, jag gjorde nog ungefär samma sak för en timma sedan, läste på FB

11:37 Bakar, eller kanske snarare har skapat en bombnedslag i köket. Mycket byttor och kastruller behövdes det

12:36 Dags att baka dumlekakor till dotterns kalas i morgon. Det här steget i dumlekaksbaket är det tråkigaste. Tycker nog bäst om att äta ;)

13:35 Jahapp. Självklart blev det en bild på detta även denna EFIT. Uppdaterar bloggen.

14:53 Hämtat sonen från förskolan.

16:10 Hemma efter att hämtat dottern på skolan och handlat mat. Vår trånga hall kräver en viss logistik

16:36 Blodsockernivån är låg hos oss alla så vi fredagsmyser med varsin liten skål med stjärnor och skruvar. Jag ser framemot att få sparris till middag

17:33 Matlagningen påbörjad. Laxpasta står på dagens meny

18:32 Tittar på TV tillsammans med dottern

19:36 Fastnade framför TV:n

20:36 Läste jag högt för barnen ur den andra boken om Tam, slutade så spännande så nu bara måste vi till biblioteket för att låna resten av serien!

Sedan somnade vi alla. Jag vaknade nyss, ska nu bara ta på mig pyjamas och sedan gå och lägga mig igen :)

Fastan #37

Skäms lite, att jag missade detta igår. Fast å andra sidan har jag lyckats väldigt bra fram till just igår, så nån gång kan det väl finnas utrymme för annat upplägg :)

Jag tittade på Debatt igår kväll. Det handlade bland annat om hur Uppdrag granskning utgivit sig för att vara en homosexuell och gått till en präst för ett själavårdande samtal, samtidigt som de filmat det hela med dold kamera. En av UGs arbetsmetoder. Många har reagerat starkt på detta och därför tog debatt upp ämnet igår. Jag håller med kritiken om att ett själavårdande samtal är något heligt och att när UG gör detta så missbrukar de det heliga rummet.

Samtidigt förstår jag att det kanske är det enda sättet för UG att få den sensationsTV som de eftersträvar. Men är det alltid så eftersträvansvärt att söka sig till sensationerna för att visa på enskilda prästers syn på homosexualitet? Jag tror säkerligen att Jacob Sunnliden, som talade för Svenska kyrkan, hade rätt när han sa att han kunde ge en lista till UG på präster som kunde uttala sig om dessa frågor. En präst kan inte dölja sin tro, det framkommer i predikningar och vid andra offentliga sammanhang. Svenska kyrkan är en öppen kyrka, vilket innebär att allas åsikter faktiskt får vara välkomna, även om jag personligen inte förstår hur vissa präster kan fortsätta att tro som de gör när Svenska kyrkan så tydligt visar på att vi är för kvinnliga präster och samkönade äktenskap.

UG ska blottlägga missförhållanden i samhället. Lite där känner jag att detta de eftersöker är inget som behövs blottläggas. Det finns där, öppet! Det är som att UG försöker slå in öppna dörrar och bara skapa sensationsTV. Vad vill de egentligen med programmet? Svenska kyrkan kan inte tvinga någon att tro på ett visst sätt, Svenska kyrkan är ingen sekt. Om en person söker sig till en präst som hen insett vara emot homosexualitet för att hen vill ha hjälp med sin homosexualitet vari ligger problemet?
Ett par som vill gifta sig i kyrkan vill väl ändå inte ha en förättare som är emot deras äktenskap. Om då prästen säger nej till att viga ett samkönat par, då skulle i alla fall jag känna en lättnad och vända mig till en präst som faktiskt vill viga mig och min partner.

Edit: Det har kommit ett mycket bra debatt-inlägg av biskop Esbjörn Hagberg

onsdag 9 april 2014

Fastan #36

Har redan skrivit något som känns "fastigt" idag, så det får bli en liten länk till det

Kära tiggare

Kära tiggare

Jag skriver för att berätta att jag brottas med det dåliga samvetet varje gång jag passerar dig. Ja, varenda en av er. Jag har inte den tjockaste av plånböcker men jag har ändå så otroligt mycket mer än vad du har. Jag tänker ofta att jag borde lämna en slant eller två, men vem av alla er ska jag ge den till och när? Skulle jag börja ge en slant till nån så skulle jag må dåligt över att du om hörnet inte får något. Så vill jag ge även dig en slant. Och dig. Och dig. Får inte glömma dig heller ... Har jag gett en gång så vill jag ge även i morgon. Dessa tankar brottas jag med varje gång jag passerar.

Jag läser någonstans att det är bättre med en slant till en tiggare än ingen slant alls. Och drabbas av ännu sämre samvete. För jag håller ju med. Det är ju mer solidariskt att dela med mig till en än behålla allt själv. Men vem ska jag ge till. Återigen hamnar jag i dilemmat ovan.

Därför blev jag så glad när jag läste Horisont, nyhetsbrev från Stockholms stift, att Svenska kyrkans internationella arbete i samarbete med Kirkens nödhjälp i Norge kommer under tre år samla in pengar till ett socialt center för romer i nordöstra Rumänien. Jag ska skänka en slant, ja kanske flera, anpassad till min plånbok dit. Även om det inte hjälper just dig, kära tiggare, så tror jag att mitt samvete kommer att kännas lättare, och jag kan fortsätta att dela med mig av glädje och skratt när jag och barnen passerar och vinkar till dig. För glädje, skratt och kärlek det har jag av överflöd. Det delar jag med glädje med mig av, och det är lättare att dela med sig om jag slipper lite av det dåliga samvetet över det jag inte (kan) delar med mig av.

Om du också vill vara med och stödja projektet, ange projektkoden P 220 - Stöd till romer i Rumänien på inbetalningen till PG 90 01 22 - 3 eller BG 900 - 1223

tisdag 8 april 2014

Fastan #35

Femte söndagen i fastan - Försonaren

Evangelium

Jesus sade till Nikodemus: "Sannerligen, jag säger dig: det vi vet förkunnar vi, och det vi har sett vittnar vi om, men ni tar inte emot vårt vittnesbörd. Om ni inte tror när jag talar till er om det jordiska, hur skall ni då kunna tro när jag talar till er om det himmelska?
Ingen har stigit upp till himlen utom den som stigit ner från himlen: Människosonen. Liksom Mose hängde upp ormen i öknen, så måste Människosonen upphöjas för att var och en som tror på honom skall ha evigt liv. Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att de som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv. Ty Gud sände inte sin son till världen för att döma världen utan för att världen skulle räddas genom honom. Den som tror på honom blir inte dömd, men den som inte tror är redan dömd, eftersom han inte har trott på Guds ende sons namn. Och detta är domen, att när ljuset kom in i världen, då älskade människorna mörkret mer än ljuset, eftersom deras gärningar var onda. Den som gör det onda avskyr ljuset och kommer inte till ljuset, för att hans gärningar inte skall avslöjas. Men den som handlar efter sanningen, han kommer till ljuset, för att det skall bli uppenbart att han gör vad Gud vill.”
"Lilla Bibeln" i sitt sammanhang. Det är det här jag tror på. Förlitar mig på. Finner förtröstan i.

måndag 7 april 2014

Fastan #34

Femte söndagen i fastan - Försonaren

Epistel

Om vi säger att vi är utan synd bedrar vi oss själva, och sanningen finns inte i oss. Om vi bekänner våra synder är han trofast och rättfärdig, så att han förlåter oss synderna och renar oss från all orättfärdighet. Om vi säger att vi inte har syndat gör vi honom till lögnare, och hans ord finns inte i oss. 
Mina barn, detta skriver jag till er för att ni inte skall synda. Men om någon syndar har vi en som för vår talan inför Fadern, Jesus Kristus som är rättfärdig. Han är det offer som sonar våra synder och inte bara våra utan hela världens.
Endast när jag är medveten om mina tillkortakommanden kan jag bli förlåten. Det betyder inte att jag ska synda, utan tvärtom, jag ska göra vad jag kan för att inte synda, men om jag gör det ska jag vara medveten om det och be om förlåtelse.

söndag 6 april 2014

Fastan #33

Femte söndagen i fastan - Försonaren

Gammaltestamentlig läsning

Israels folk bröt upp från berget Hor i riktning mot Sävhavet för att gå vägen runt Edom. Under vandringen blev folket otåligt och klandrade både Gud och Mose: ”Varför har ni fört oss ut ur Egypten för att dö i öknen? Här finns inget att äta och dricka. Vi är utleda på den usla maten.”
Då skickade Herren ormar mot folket, giftormar som bet israeliterna så att många av dem dog. Folket kom till Mose och sade: ”Vi syndade när vi klandrade Herren och dig. Be till Herren att han tar bort ormarna från oss.”
Mose bad för folket, och Herren sade till Mose: ”Gör en orm och sätt upp den som ett fälttecken. Var och en som blir biten skall se på den, så får han leva.” Och Mose gjorde en orm av koppar och satte upp den som ett fälttecken. Den som blev biten av en orm såg på kopparormen, och då fick han leva.
Idag hade jag behövt ett tydligt tecken för att bryta mitt dåliga beteende. Den här dagen minns jag inte med glädje :(

lördag 5 april 2014

Fastan #32

Midfastosöndagen - Livets bröd

Psaltarpsalm

Tacka Herren, ty han är god,
evigt varar hans nåd.
Så skall de befriade säga,
de som Herren befriat ur nöden
och som han har hämtat hem från alla länder,
från öster och väster, norr och söder.
Några gick vilse i öde öknar,
de fann ingen väg till bebodda städer.
De var hungriga och törstiga,
och deras krafter sinade.
Då ropade de till Herren i sin nöd,
och han räddade dem ur deras trångmål.
Han lät dem finna den rätta vägen
till en stad där människor bodde.
De skall tacka Herren för hans godhet,
hans underbara gärningar mot människor.
Han ger de törstande att dricka
och mättar de hungriga med allt gott.
 Idag har vi delat med oss och firat en sjuåring med paket, sång och tårta. Lite så ser jag festen som Herren bjuder på. Ett kalas med dignande bord av godsaker. Gott att dricka. Fest och sång. Tacksamhet genomsyrar tillställningen. Glädje!
Jag tackar Gud för den här dagen och hoppas på en fin morgondag.


fredag 4 april 2014

Fastan #31

Midfastosöndagen - Livets bröd

Evangelium

Jesus sade: "Jag är livets bröd. Era fäder åt mannat i öknen och de dog. Men brödet som kommer ner från himlen är sådant att den som äter av det inte skall dö. Jag är det levande brödet, som har kommit ner från himlen. Den som äter av det brödet skall leva i evighet. Brödet jag skall ge är mitt kött, jag ger det för att världen skall leva.”
Judarna började då tvista med varandra om hur han kunde ge dem sitt kött att äta. Jesus svarade: ”Sannerligen, jag säger er: om ni inte äter Människosonens kött och dricker hans blod äger ni inte livet. Den som äter mitt kött och dricker mitt blod har evigt liv, och jag skall låta honom uppstå på den sista dagen. Ty mitt kött är verklig föda, och mitt blod är verklig dryck. Den som äter mitt kött och dricker mitt blod förblir i mig och jag i honom. Liksom den levande Fadern har sänt mig och jag lever genom Fadern, skall också den som äter mig leva genom mig. Detta är brödet som har kommit ner från himlen, ett annat bröd än det som fäderna åt. De dog, men den som äter detta bröd skall leva i evighet.” Detta sade han när han undervisade i synagogan i Kafarnaum.
 Nattvarden - en måltid jag, så ofta jag kan, vill ta del av. Samtidigt när jag läser detta förstår jag judarnas dilemma. Ska vi äta upp Jesus? Kannibalism låter inte så skoj. Det är ju tur att det vi äter och dricker för att symbolisera Jesu kropp och blod är bröd och vin. Tänk om det hade varit en bit torkat kött som vi delade under nattvarden, det hade känts otroligt bisarrt.

Fastan #30

Ibland måste pauser till och med vara fysiska. Som att somna med barnen och sedan sova hela natten. Välgörande och behövligt.

onsdag 2 april 2014

Fastan #29

Hurra för min älskade dotter som fyllt sju år idag!

Jag är så tacksam för varje dag som jag får dela med dig. Jag hoppas att du känner likadant. Jag älskar dig så innerligt

tisdag 1 april 2014

Fastan #28

Är för trött och hostig för att kunna tillgodogöra mig en bibeltext ikväll, så det får bli en kort liten personlig tanke, om jag nu kommer på nått ...

 ... nä, tyvärr, min hjärna verkar inte fungera som den ska just nu. Den har visst stängt av för idag. Måste sova nu. Ska fira en sjuåring innan skola och förskola :)

måndag 31 mars 2014

Fastan #27

Midfastosöndagen - Livets bröd

Epistel

Våra fäder hade alla molnet över sig och gick alla genom havet. Alla blev de döpta i molnet och i havet till gemenskap med Mose. Alla åt de samma andliga mat, och alla drack de samma andliga dryck, de drack ur en andlig klippa som följde dem, och den klippan var Kristus. Men de flesta av dem fann inte nåd inför Gud utan blev liggande döda i öknen. Allt detta är exempel som säger oss att vi inte skall ha begär till det onda, som de hade.
Sitter just nu och lyssnar på kommunfullmäktige via en livesänding på nätet så jag känner att jag inte riktigt kan komma med några relevanta funderingar kring episteltexten. Inte ha begär till det onda känns i alla fall relevant att betänka, även om jag känner mig inte så skyldig på just den punkten

söndag 30 mars 2014

Fastan #26

Midfastosöndagen - Livets bröd

Gammaltestamentlig läsning

 Visheten har byggt sig ett hus,
hon har huggit ut sina sju pelare.
Hon har ställt till med slakt,
blandat vinet och dukat bordet.
Hon har sänt ut sina tjänsteflickor
att ropa från höjderna i staden:
”Du som är okunnig – kom!”
Till de oförståndiga säger hon:
”Kom! Ät mitt bröd
och drick vinet jag har blandat.
Överge enfalden så får ni leva,
följ förståndets väg.”
Gillar att visheten är en hon. Men det är väl kanske det som är problemet. De enfaldiga vill hellre vara enfaldiga än att följa en kvinna, att följa förståndet.

Efit en ovanligt vanlig söndag

Ett foto i timmen en solig vårsöndag anno 2014

09:56 Hög tid att stiga upp. Sonen kommer med ett bestämt "Jag vill ha rukos"

10:56 Tar hand om den aldrig sinande tvätten. Här måste rena kläder sorteras och vikas. Ska vara med på en klädbytardag nästa helg så vissa av plaggen hamnar i den högen

12:07 Tagit en dusch och hänger undan handduken efteråt. Nog för att min telefon/kamera klarar av vatten så kändes det lite konstigt att fota just då

12:57 Ska precis bege mig till kyrkan för uppsjungning och genrep inför konserten senare i eftermiddag. Steiners Crucifixion är det vi ska göra idag

13:42 Uppsjungningen i Stallet är avklarad, nu på väg över till kyrkan för att gå igenom körsatserna med solister och organisten

15:02 "Genrepet" avklarat. Nu tillbaks till Stallet för lite stärkande fika, det är svårt att sjunga på tom mage, samtidigt som den inte får vara för full heller så en smörgås är precis lagom

15:53 Vi samlas utanför kyrkan för att ta ett gruppfoto, en av medlemmarna från kören ska flytta hem till Danmark igen och vill få en bild för att minnas oss i kören

17:04 Konserten slut. Jag likaså, fast skönt slut. Packar ihop mina noter och annat för att bege mig hemåt

18:14 Fick sällskap hem och vi pratade så mycket så det tog lång tid att gå. Väl hemma vid porten hittar jag en ensam sko ståendes på rabattkanten. Undrar hur den kommit dit?

18:58 Läser dotterns önskelista och får se att hon önskar sig en Tamagotchi, så istället för att köpa en plockar jag fram min över 15 år gamla kamrat som min bror köpte till mig när han var till Japan

20:07 Ligger i sovrummet med barnen. Hoppas de somnar snart. Tack och lov gjorde de det, båda två! Inga problem med övergången till sommartid här inte

21:05 Te vid datorn. Måste ju fixa till dagens blogginlägg. Te med honung känns skönt för min ömmande hals. För er som oroas kan jag meddela att jag har haft ont i halsen i nån vecka nu, en vårförkylning som varken vill bryta ut eller gå över

21:57 Läser POSK-bloggen. Ska försöka komma i säng i tid ikväll så jag måste avrunda nu, annars är risken stor att jag blir sittande vid datorn alldeles för länge.

lördag 29 mars 2014

Fastan #25

Tredje söndagen i fastan - Kampen mot ondskan

Psaltarpsalm

Var och en som fruktar Herren
får veta vilken väg han skall välja.
Själv får han leva i ro,
och hans barn skall ta landet i arv.
De som fruktar Herren blir hans förtrogna,
hans förbund skall ge dem insikt.
Min blick är ständigt fäst på Herren,
det är han som löser min fot ur snaran.
Vänd dig till mig, var barmhärtig,
ty jag är ensam och betryckt.
Lindra mitt hjärtas plåga,
för mig ut ur mitt trångmål.
Tänk på mitt lidande och mitt betryck
och förlåt mig alla mina synder.
Se på mina fiender – så många de är,
så hätska i sitt hat!
Rädda mitt liv, befria mig,
svik mig inte, jag flyr till dig.
Låt oskuld och redlighet bevara mig,
ty jag hoppas på dig.
O Gud, befria Israel
från all dess nöd!
De två sista raderna är aktuella än idag. Som kristen idag är jag en del av den mest förföljda och hotade religionen i världen. Så dessa rader är väldigt aktuella. Min blick fastnar på "så hätska i sitt hat!" och jag kan inte släppa tanken på alla fascister och nazister som skrämmande tagit plats i vårt samhälle och på våra gator. Än så länge är vi som tror på människors lika värde fler, och vi kämpar tillsammans. Ger varandra stöd. Jag har tänkt mycket över detta och har landat i att även jag anser att antifascism är självförsvar. No pasaran!

fredag 28 mars 2014

Härlig fredag

Idag kändes det verkligen som att våren är här för att stanna. På riktigt. Nu är bakslagen över. Varmt och skönt. Sol från klarblå himmel. Lekparkslek. Och så har jag dragit mitt strå till stacken och skramlat med bössa i centrum för att samla in pengar till fasteinsamlingen

Fastan #24

Tredje söndagen i fastan - Kampen mot ondskan

Evangelium

När Jesus med Petrus, Jakob och Johannes kom tillbaka till lärjungarna fann de mycket folk omkring dem och skriftlärda som diskuterade med dem. Men när folket fick se honom greps de av bävan och skyndade fram för att hälsa honom. Han frågade: ”Vad är det ni diskuterar?” – ”Mästare”, svarade en i mängden, ”jag har kommit till dig med min son som har en stum ande. Var den än faller över honom kastar den omkull honom, och han tuggar fradga och skär tänder och blir stel. Jag bad dina lärjungar driva ut den, och de kunde inte.” Han sade: ”Detta släkte som inte vill tro! Hur länge måste jag vara hos er? Hur länge måste jag stå ut med er? För hit honom!” De kom fram med pojken, och när han fick se Jesus började anden genast slita i honom så att han föll omkull och vältrade sig på marken med fradga kring munnen. Jesus frågade hans far: ”Hur länge har det varit så här med honom?” Fadern svarade: ”Sedan han var liten, och ofta har anden kastat honom både i eld och i vatten för att ta livet av honom. Men förbarma dig över oss och hjälp oss, om du kan.”Jesus sade: ”Om jag kan? Allt är möjligt för den som tror.” Då ropade pojkens far: ”Jag tror. Hjälp min otro!” När Jesus såg att folk strömmade till sade han strängt till den orena anden: ”Du stumma och döva ande, jag befaller dig: far ut ur honom och kom aldrig mer tillbaka.” Den gav till ett skrik och ryckte och slet i pojken och for så ut ur honom. Och pojken låg där så livlös att alla sade att han var död. Men Jesus tog hans hand och reste honom upp, och han steg upp.När Jesus hade kommit hem och lärjungarna var ensamma med honom frågade de: ”Varför kunde inte vi driva ut den?” Han svarade: ”Den sorten kan bara drivas ut med bön.”
Sedan gick de därifrån och vandrade genom Galileen. Han ville inte att det skulle bli känteftersom han höll på att undervisa sina lärjungar. Han sade: ”Människosonen skall överlämnas i människors händer, och de kommer att döda honom, och tre dagar efter sin död skall han uppstå.” Men de förstod inte vad han menade och vågade inte fråga.
 Bön kan göra under, men samtidigt, nej, jag har så svårt för det här. Jag vet faktiskt inte vad jag ska tro. Epilepsi går ju inte att bota bara sådär, och det är klart att det var en skrämmande åkomma på Jesu tid. Gud och Jesus kan göra under, det tror jag, tror jag? Nä, som sagt, jag har svårt för denna text, också

torsdag 27 mars 2014

Fastan #23

Tredje söndagen i fastan - Kampen mot ondskan

Epistel

Och skriv till ängeln för församlingen i Laodikeia:
Så säger han som är Amen, det trovärdiga och sanna vittnet, början till Guds skapelse. Jag känner dina gärningar, du är varken kall eller varm. Om du ändå vore kall eller varm! Men nu är du ljum och varken varm eller kall, och därför skall jag spy ut dig ur min mun. Du säger: jag är rik, jag har vunnit rikedom och saknar ingenting. Och du förstår inte att just du är eländig och ömkansvärd och fattig och blind och naken. Jag råder dig att hos mig köpa guld som har renats i eld så att du blir rik, och vita kläder så att du kan klä dig och dölja din skamliga nakenhet, och salva att smörja dina ögon med så att du kan se. Jag tillrättavisar och tuktar alla dem jag älskar. Visa iver och vänd om!
Svåra texter, denna och den förra. Jag vet inte riktigt vad jag ska tro och tänka. Kanske är det bara helt enkelt för sent på dagen för en så tung text.

onsdag 26 mars 2014

Fastan #22

Tredje söndagen i fastan - Kampen mot ondskan

Gammaltestamentlig läsning

Baalsprofeterna tog den tjur de hade fått och gjorde i ordning den. Sedan åkallade de Baal oavbrutet från morgonen ända till middagstiden: ”Baal, svara oss!” Men det kom inget ljud och inget svar. Då började de hoppa kring altaret som de hade rest. Vid middagstiden hånade Elia dem. ”Ropa högre!” sade han. ”Han är ju gud, men han har väl sitt att sköta, han kan ha gått avsides eller vara ute i något ärende. Kanske han sover och måste vakna först!” De ropade ännu högre och sargade sig med knivar och spjut som de brukade, så att blodet flöt. Hela eftermiddagen fortsatte de i profetisk extas, ända till tiden för matoffret. Men det kom inget ljud, inget svar, inget tecken.  
När tiden för matoffret var inne trädde profeten Elia fram och bad: ”Herre, Abrahams, Isaks och Israels Gud, låt det i dag bli uppenbart att du är Gud i Israel, att jag är din tjänare och att det är på din befallning jag har gjort allt detta. Svara mig, Herre, svara mig, så att detta folk inser att det är du, Herre, som är Gud och att det är du som har vänt deras hjärtan bort från dig.” Då slog Herrens eld ner och förtärde offret och veden, stenarna och jorden och slickade upp vattnet i diket.
Folket såg vad som hände och föll ner på sina ansikten och ropade: ”Det är Herren som är Gud, det är Herren som är Gud.” 
Ska natta barn nu, men kanske återkommer jag med en liten fundering kring texten

Edit: Somnade så det blev inte så mycket till fundering

tisdag 25 mars 2014

Fastan #21

Uppdrag förtroendevald är kvällens tema. Har varit på utbildning och fått mycket till livs.

"Den rättfärdige skall leva genom tron" Rom 1:17 är ett bibelord jag tar med mig

Jag känner också att "Kyrkan äger rum" är ord som är viktiga att fundera kring vad det betyder för mig. Vi pratade vad mission är, och jag har aldrig sett mig som en missionär på det traditionella sättet. Vi var överrens om att allt vi gör i kyrkan, i möten med andra, sättet vi lever våra kristna liv, det är mission. Med det ändrade sättet att se på mission, då är jag väl i sanning en god missionär.

Nu är hjärnan trött och tom, men hjärtat fyllt, så nu ska jag få en natts välförtjänt sömn och vila

måndag 24 mars 2014

Fastan #20

Jungfru Marie bebådelsedag - Guds mäktiga verk

Evangelium

I den sjätte månaden blev ängeln Gabriel sänd från Gud till en ung flicka i staden Nasaret i Galileen. Hon hade trolovats med en man av Davids släkt som hette Josef, och hennes namn var Maria. Ängeln kom in till henne och sade: ”Var hälsad, du högt benådade! Herren är med dig.”Hon blev förskräckt över hans ord och undrade vad denna hälsning skulle betyda. Då sade ängeln till henne: ”Var inte rädd, Maria, du har funnit nåd hos Gud. Du skall bli havande och föda en son, och du skall ge honom namnet Jesus. Han skall bli stor och kallas den Högstes son. Herren Gud skall ge honom hans fader Davids tron, och han skall härska över Jakobs hus för evigt, och hans välde skall aldrig ta slut.” Maria sade till ängeln: ”Hur skall detta ske? Jag har ju aldrig haft någon man.” Men ängeln svarade henne: ”Helig ande skall komma över dig, och den Högstes kraft skall vila över dig. Därför skall barnet kallas heligt och Guds son. Elisabet, din släkting, väntar också en son, nu på sin ålderdom. Hon som sades vara ofruktsam är nu i sjätte månaden. Ty ingenting är omöjligt för Gud.” Maria sade: ”Jag är Herrens tjänarinna. Må det ske med mig som du har sagt.” Och ängeln lämnade henne.
Vilket mod och vilken tilltro Maria uppvisar, jag som jantepåverkad mespropp blir imponerad av Maria. Samtidigt vet vi ingenting om vad som rör sig inom Maria, hur hennes tankar går. Jag vet bara att samtidigt som jag var väldigt glad över mina graviditeter var jag också orolig över lite olika saker. För så är det ju med livet. Vi människor klarar av att hålla flera tankar levande samtidigt. Just det gör mig imponerad av Marias "Må det ske med mig som du har sagt", jag hade nog protesterat lite, om inte högt så i alla fall till någon som jag känner förtroende med.

Bebådelsen, fresk av Fra Angelico, lånad från Wikipedia