Det här var inte alls inlägget jag hade tänkt skriva efter den här dagen. Men ibland rår man inte över vad som händer så då får man ändra strategi och skriva det som känns viktigare att få ur sig.
Har skickat iväg min pappa med ambulansen. Han hade ramlat i sovrummet och jag fick med stor möda upp honom i sängen. Väl där kom han inte längre. Jag gav honom många chanser att ta sig upp själv men det gick inte. Så jag var så illa tvungen att ringa efter en ambulans.
Nu är jag ensam med sonen och dottern. Med bil, fast utan körkort... En rejäl promenad måste jag ta för att komma mig till en affär för att handla. Känner mig en smula strandsatt, men inte utan lösning på mitt problem. Snart kommer min bror med familj. Sedan kommer pappan också snart tillbaka. Det löser sig... även om jag just nu känner mig en smula skakig efter en händelserik dag
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar