I afton var jag en riktig supermorsa!
För jag har lyckats med konststycket att laga mat, rengöra ugnen, trösta och plåstra om dottern. Allt på ungefär en och samma gång.
Omplåstringen behövdes för att dottern råkade, när hon hjälpte mig med potatisen till potatismoset, slinta med kniven (en liten bordskniv) och köra den rakt i sin lilla tumme. Låter nog värre än vad det var, iaf om man frågar dottern, för hon såg mest chockad ut och pladdrade på om att det kom blod. Och med ett plåster på tummen var det full fart igen!
Lagom till att fiskpinnarna fräste i stekpannan och det var dags för att röra ihop moset, hördes en duns, från sovrummet, följt av högljudd gråt från dottern. Som visserligen hade pappan med sig, men i vissa lägen är det bara mamman som kan trösta.
Ja, och jag tror att alla dessa små insidenter hände just idag, när jag äntligen tog mig för att rengöra ugnen :o
Så för att sätta pricken över I:et i min supermorsa, passade jag på att baka havreflarn till dotterns tvåårskalas på lördag. Fast det lär jag få göra om, för bara när jag skulle stoppa undan dem försvann 2-3 stycken ned i min mage ... det är gott med havreflarn
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar