torsdag 21 mars 2013

Språkliga dilemman

Det är en konst att kunna förmedla sig skriftligt och verkligen få fram det man vill förmedla. Jag är till viss del en språkpolis som stör mig på särskrivningar, när de och dem blandas ihop och felstavningar som stör min läsning och får mig att komma ur läsflödet.

Men jag hoppar inte på folk eller klassar dem som korkade bara för att de inte kan skriva, när de skriver privat. Däremot blir jag väldigt dömande när det är i professionella sammanhang. För hur ska jag kunna veta att de är bra på det de gör om en annons är full med stavfel, konstiga syftningar och inte alls genomtänkt.

För ett antal år sedan bodde jag i den vackra fjällorten Hemavan och var i stort behov av en klippning. Så dök det upp ett anslag på Ica Fjällboden där en person sa sig kunna klippa hår, till ett bra pris. Jag vågade inte nappa på det erbjudandet för lappen var så illa skriven och min dåvarande sambo tyckte att jag var orättvis som tänkte så. Men var jag det? Allt jag hade att gå på var denna illa skrivna lapp.

Jag köper argumentet att bara för att personen är dålig på att förmedla sig skriftligt betyder det inte att personen är dålig på att klippa hår. Det kanske till och med är tvärt om. Hen är kanske superduperduktig på att klippa hår så det där med att skriva har fått stå tillbaka. Men jag håller fortfarande fast vid att ska du gå ut med "reklam" för det du gör måste även den visa nivån på det du erbjuder. Man kan inte förvänta sig att få nya kunder på en illa skriven lapp.

Jag kommer att fortsätta att välja bort varor eller tjänster om allt jag har att gå på är en illa skriven annons. Att vara professionell är att inse sina svagheter och se till att få hjälp med dessa. Jag tycker inte att personen bakom är korkad, men det är dumt att visa upp sina svagheter istället för att visa på sina styrkor ...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar