måndag 12 januari 2009

Britt G. Hallqvist

Hon kan konsten att formulera det jag känner:

Min arga älskling
Min lilla arga älskling,
du skriker och du svär.
Du slåss och kastar saker
och ställer till besvär.

Och inte jag vet jag riktigt
vad du är ilsken för,
men det är bra att du visar
att du kan ha humör!

Men det var mig du klöste,
och det var mig du slog,
så därför vill jag säga:
Nu får det vara nog!

Min arga lilla älskling,
kom, sitt hos mig ett slag!
Så kramas vi. Du gråter,
och snyter, det gör jag.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar