Igår hamnade jag i en diskussion om religion efter att jag lagt upp en länk om varför Borzoo Tavakoli skrev sitt öppna brev till Kent Ekeroth.
Det började med att hen tyckte att det är trons fel till alla otrevligheter existerar i världen, och jag kände mig faktiskt förolämpad. Vad är det som får ateister att tycka att en tro kan vara grunden till allt ont? Jo, en okunskap och en begränsad syn på religion anser jag.
Jag svarade att visst är det så att det hänt mycket otrevligt i trons namn men det är inte tron i sig som är av ondo. Det är människan som handlat ont, i skydd av sin tro. Om du nagelfar alla religioner så finns det väldigt få som verkligen står för något ont. De flesta har en gemensam grund i att älska sina medmänniskor, och då blir det väldigt fel att tolka det som att tron säger att jag ska göra ont ...
Att tycka att om vi plockar bort alla religioner så kommer alla otrevligheter försvinna är väldigt naivt och trångsynt. Som sagt, det är inte religionen i sig som gör ont. Det är människan, och om en människa vill ont så finns det alltid sätt för denne att göra ont. Med eller utan grund i tro.
När personen sedan hävdar att "religioner som ett gift att styra större folkgrupper" och att "när man tror på nått så måste man helt plötsligt följa någon annans värderingar och regler" då blev jag rent ut sagt förbannad. En sådan syn på religion i allmänhet är inte mycket bättre än SD's syn på islam och muslimer. Jag är väl medveten om att det finns religiösa ledare som gör som hen skrev, men att därifrån hävda att alla religioner är så tycker jag är väl magstarkt. De allra ALLRA flesta religiösa ledare är väldigt långt ifrån detta synsätt.
Tron är personlig men det är skönt att finnas i ett sammanhang där trons mysterier kan delas med andra som delar ens tro. De flesta kyrkor, moskéer, synagogor ... är öppna för individens tro och tolkningar.
Att hen kom med rena faktafel visar bara på okunskapen. Synd bara att okunskapen är så utbredd. För den kan vara en farlig grund att stå på
onsdag 27 november 2013
tisdag 26 november 2013
Håller vad jag lovat
Häromdagen så utlovade jag ett filmklipp som visar på att det inte fanns något beslut av förvaltningen, en månad innan beslutet kom. Och som de sedan så envist hävdat att det inte är något nytt beslut.
Får inte riktigt till det som jag vill men klicka på bilden för att kunna se klippet :)
Bjuder på ett annat klipp som är väldigt informativt om vad som egentligen hänt i soppan kring Fridhemsskolan.
Samma här, klicka på bilden för att se filmen. Den är 7 minuter lång kan jag avslöja innan du börjar titta.
Till sist, för att orka med jobbiga saker måste skrattet också få plats. Här har strumpdockorna provspelat ett utdrag ur min politiska fars i flera akter.
Får inte riktigt till det som jag vill men klicka på bilden för att kunna se klippet :)
Bjuder på ett annat klipp som är väldigt informativt om vad som egentligen hänt i soppan kring Fridhemsskolan.
Samma här, klicka på bilden för att se filmen. Den är 7 minuter lång kan jag avslöja innan du börjar titta.
Till sist, för att orka med jobbiga saker måste skrattet också få plats. Här har strumpdockorna provspelat ett utdrag ur min politiska fars i flera akter.
måndag 25 november 2013
Vill förklara mig lite mer
Jag känner att jag vill förklara lite ytterligare hur jag tänker och känner i frågan kring namn.
Mitt namn, ditt namn, är i sanning vem jag och du är. Utan ett namn, vad vore vi då? Jag har full förståelse för att det måste vara otroligt jobbigt att ständigt måsta försvara, förklara, säga sitt namn. Jag har full förståelse för att det måste kännas skit att gång på gång bli kallad nått annat för att den som ska säga ditt namn inte vill eller kan uttala det rätt.
Det är här jag känner att det finns ett viktig skillnad. Om jag inte vill uttala namnet rätt, inte orkar lära mig hur ditt namn uttalas, hittar på nått annat namn, då förminskar jag dig och är en del i den internaliserade rasism som Kawa visar exempel på i sitt inlägg.
Men om jag vill, men inte kan uttala ett namn för att jag kommer från en annan språklig bakgrund än dig, då är det du som är rasist när du hävdar att alla som inte kan uttala ditt namn rätt är rasister. Jag vet inte hur det känns att ständigt måsta försvara, förklara, säga sitt namn, men jag har full förståelse för att det måste vara jobbigt. Att det är en påtaglig sak för att visa på problemen med att inte vara "normen".
Jag har ett internationellt gångbart förnamn. Men det uttalas olika på olika språk. När jag möter engelskspråkiga personer presenterar jag mig med engelskt uttal på mitt namn. Det känns jättekonstigt att bli kallad för det, men jag känner ändå att jag vill inte "tvinga" dessa personer att säga det på ett sätt som inte alls känns naturligt för dem. Nån gång har jag påpekat att på svenska uttalas det så här, och då har det hänt att de försöker säga det på svenska, men ingen har lyckats särskilt bra ;)
Jag vet inte hur det känns att ständigt måsta försvara, förklara, säga sitt namn. Men jag vet hur det känns att bli anklagad för att vara rasist för att jag, helt naturligt, inte talar hela jordens alla språk. Min okunskap är inte ett tecken på att jag vill förminska dig. Min okunskap är inte ett tecken på en ovilja att lära mig uttala just ditt namn. Min okunskap ska du inte behöva bära, där är vi överrens, men kalla mig inte rasist i min strävan att faktiskt vilja lära mig uttala ditt namn
Mitt namn, ditt namn, är i sanning vem jag och du är. Utan ett namn, vad vore vi då? Jag har full förståelse för att det måste vara otroligt jobbigt att ständigt måsta försvara, förklara, säga sitt namn. Jag har full förståelse för att det måste kännas skit att gång på gång bli kallad nått annat för att den som ska säga ditt namn inte vill eller kan uttala det rätt.
Det är här jag känner att det finns ett viktig skillnad. Om jag inte vill uttala namnet rätt, inte orkar lära mig hur ditt namn uttalas, hittar på nått annat namn, då förminskar jag dig och är en del i den internaliserade rasism som Kawa visar exempel på i sitt inlägg.
Men om jag vill, men inte kan uttala ett namn för att jag kommer från en annan språklig bakgrund än dig, då är det du som är rasist när du hävdar att alla som inte kan uttala ditt namn rätt är rasister. Jag vet inte hur det känns att ständigt måsta försvara, förklara, säga sitt namn, men jag har full förståelse för att det måste vara jobbigt. Att det är en påtaglig sak för att visa på problemen med att inte vara "normen".
Jag har ett internationellt gångbart förnamn. Men det uttalas olika på olika språk. När jag möter engelskspråkiga personer presenterar jag mig med engelskt uttal på mitt namn. Det känns jättekonstigt att bli kallad för det, men jag känner ändå att jag vill inte "tvinga" dessa personer att säga det på ett sätt som inte alls känns naturligt för dem. Nån gång har jag påpekat att på svenska uttalas det så här, och då har det hänt att de försöker säga det på svenska, men ingen har lyckats särskilt bra ;)
Jag vet inte hur det känns att ständigt måsta försvara, förklara, säga sitt namn. Men jag vet hur det känns att bli anklagad för att vara rasist för att jag, helt naturligt, inte talar hela jordens alla språk. Min okunskap är inte ett tecken på att jag vill förminska dig. Min okunskap är inte ett tecken på en ovilja att lära mig uttala just ditt namn. Min okunskap ska du inte behöva bära, där är vi överrens, men kalla mig inte rasist i min strävan att faktiskt vilja lära mig uttala ditt namn
söndag 24 november 2013
Söker svar
Jag har frågat på Sjalbarn hur de tolkar tjänsteskrivelsen från 2012. Mest för min egen skull, för jag känner att jag håller på att bli knäpp, för att vi ständigt får svar som "Beslutet är inte nytt" "Fridhemsskolans elever ska vara överflyttade senast sista dec 2013" och sedan tvista till det med förklaringar som motsäger deras svar.
Det är flera som tolkar "Det kan komma att innebära att förskoleklass, årskurs 1 och 2 blir kvar i Fridhemsskolans nuvarande lokaler höstterminen 2013 under Skytteholmsskolans ledning" som att det innebär att skolan ska vara överflyttad senast årsskiftet 13-14. Jag tycker att det är väldigt intressant, för så tolkar inte jag det.
En person, som själv sitter i kommunfullmäktige och nämnd, tycker att det är en väldigt vag beskrivning som lämnas öppen för tolkningar - "formuleringen är så vid att man från förvaltningens sida har möjlighet att göra lite som man vill. Jag tycker inte det framgår av stycket när beslutet ska tas." Alltså ungefär som jag tolkat beslut och tjänsteskrivelse.
Om det nu är så, som så många i den tråden på SB tolkar det, varför har det inte förmedlats av BUF eller skolledning. Varför har ingen kunnat svara det, alltså att skolan kommer att vara överflyttad absolut senast vt 2014. Nej, det är ju så att beslutet är vagt formulerat och öppen för tolkningar. Och att det nu blir en efterkonstruktion - "Beslutet är redan fattat"
Jag hoppas att jag i veckan kan lägga upp ett filmklipp där BUN-ordföranden svarar på en enkel fråga i kommunfullmäktige en månad innan de beslutar att flytta över kvarstående på Fridhemsskolan till Skytteholmsskolan.
Det är flera som tolkar "Det kan komma att innebära att förskoleklass, årskurs 1 och 2 blir kvar i Fridhemsskolans nuvarande lokaler höstterminen 2013 under Skytteholmsskolans ledning" som att det innebär att skolan ska vara överflyttad senast årsskiftet 13-14. Jag tycker att det är väldigt intressant, för så tolkar inte jag det.
En person, som själv sitter i kommunfullmäktige och nämnd, tycker att det är en väldigt vag beskrivning som lämnas öppen för tolkningar - "formuleringen är så vid att man från förvaltningens sida har möjlighet att göra lite som man vill. Jag tycker inte det framgår av stycket när beslutet ska tas." Alltså ungefär som jag tolkat beslut och tjänsteskrivelse.
Om det nu är så, som så många i den tråden på SB tolkar det, varför har det inte förmedlats av BUF eller skolledning. Varför har ingen kunnat svara det, alltså att skolan kommer att vara överflyttad absolut senast vt 2014. Nej, det är ju så att beslutet är vagt formulerat och öppen för tolkningar. Och att det nu blir en efterkonstruktion - "Beslutet är redan fattat"
En förälder skriver: "Det som jag tycker verkar ha brustit är ju det som står i sista stycket med arbetsgrupp ledd av rektorn för Skytteholmsskola som skulle leda arbetet.Här känner jag mig styrkt i att vi kommer att vinna det här i förvaltningsrätten. För de har ju inte gjort som det står i tjänsteskrivelsen när de tolkar sitt eget beslut, och som de med en dåres envishet påpekar, som de nu gjort.
I det arbetet ingår ju rimligen korrekt information.
I mina ögon är det rektorn som brustit totalt.
Rektor är ju ansvarig för arbetsmiljö och barnens mående kopplat till skolgången. Rektorn borde rimligen ha gett massiv information till personal och föräldrar och gett pedagogerna i uppgift att, på barnlämpligt sätt, informera barnen och bokat visningar av de nya lokalerna mm. Löpande sedan hen blev rektor för era klasser HT12, men även för nya familjer under våren och hösten samt visningar och studiebesök nu under hösten.
Varför har inte det skett?"
Jag hoppas att jag i veckan kan lägga upp ett filmklipp där BUN-ordföranden svarar på en enkel fråga i kommunfullmäktige en månad innan de beslutar att flytta över kvarstående på Fridhemsskolan till Skytteholmsskolan.
fredag 22 november 2013
Egoismen måste få ett slut
Jag är SÅ less på denna ego-utveckling. Överallt är det egot som styr. Jag avskyr det. Var har omtanken till medmänniskan tagit vägen. Den där gemensamma omtanken. Att vi alla är lika mycket värda.
Fredrik Virtanen visar på en tanke på temat. Lars H Gustavsson ser det på ett annat sätt, men ändå egot som styr.
Jag är less. Sverige måste vakna upp. Se hur förblindade de blivit av retoriken från Reinfeldt. För de flesta av oss i Sverige är egentligen inte egoistiska, men de röstar egoistiskt. Förblindade. Det måste få ett slut. NU
Fredrik Virtanen visar på en tanke på temat. Lars H Gustavsson ser det på ett annat sätt, men ändå egot som styr.
Jag är less. Sverige måste vakna upp. Se hur förblindade de blivit av retoriken från Reinfeldt. För de flesta av oss i Sverige är egentligen inte egoistiska, men de röstar egoistiskt. Förblindade. Det måste få ett slut. NU
torsdag 21 november 2013
Jag vill inte bli kallad rasist bara för att ...
... jag med svenska som modersmål har svårt att uttala namn på andra språk. Nu är det visserligen inte det Kawa Zolfagary menar i sitt blogginlägg men jag känner ändå att det finns risk för att det finns de som tolkat det så. Nina Ruthström erkänner att hon beter sig främlingsfientligt och uppmanar oss läsare att fundera över om vi detsamma.
Jag tycker att det finns en dimension som glöms bort i den här frågan. Att det är så att jag med mitt modersmål rent tekniskt inte vet hur ett namn på ett annat språk ska uttalas när jag ser det skrivet och att jag inte har vanan att forma ljuden i namnet. Men att därifrån säga nått helt annat av rena bekvämlighetsskäl det tycker jag också är främlingsfientligt.
Jag har ett ovanligt efternamn som skapar en viss tvekan i hur det ska uttalas eller uttalas fel första gången så till viss del känner jag igen mig i det som Kawa och Lady Dahmer skriver även om det är väldigt stor skillnad i hur det sedan utvecklas. Nu är det visserligen länge sedan, tack och lov!, men jag har fått höra lite för ofta i samband med mitt efternamn: Jaha, som zigenare! Det är fel, på så många olika sätt; stavning, uttal och framförallt användningen av det ordet.
På barnens förskola och skola stöter jag på namn som när jag läser dem skapar en viss tvekan hos mig i hur de ska uttalas, och när jag väl fått höra hur de ska uttalas så känns det ibland som att jag ska vricka tungan när jag ska säga det. Bara för att jag inte kan uttala namnet korrekt så gör det inte mig till en främlingsfientlig person. Om jag inte VILL uttala det korrekt eller hittar på nått annat namn som bättre passar min tunga, då är det dock farligt nära rasism.
Jag skäms fortfarande för mina tappra men oj så felaktiga försök i att uttala ett, för mig nytt, namn för något år sedan. Jag vill att Kawa och Natshja ska vara medvetna om det. Att det finns en som vill, men som faktiskt inte kan forma ljuden, och att jag också skäms över den okunskapen. Att det gör ont i mig när jag känner att jag blir anklagad för att vara del i rasismen när jag rent tekniskt inte kan uttala ett namn korrekt, hur mycket jag än försöker och vill
Jag tycker att det finns en dimension som glöms bort i den här frågan. Att det är så att jag med mitt modersmål rent tekniskt inte vet hur ett namn på ett annat språk ska uttalas när jag ser det skrivet och att jag inte har vanan att forma ljuden i namnet. Men att därifrån säga nått helt annat av rena bekvämlighetsskäl det tycker jag också är främlingsfientligt.
Jag har ett ovanligt efternamn som skapar en viss tvekan i hur det ska uttalas eller uttalas fel första gången så till viss del känner jag igen mig i det som Kawa och Lady Dahmer skriver även om det är väldigt stor skillnad i hur det sedan utvecklas. Nu är det visserligen länge sedan, tack och lov!, men jag har fått höra lite för ofta i samband med mitt efternamn: Jaha, som zigenare! Det är fel, på så många olika sätt; stavning, uttal och framförallt användningen av det ordet.
På barnens förskola och skola stöter jag på namn som när jag läser dem skapar en viss tvekan hos mig i hur de ska uttalas, och när jag väl fått höra hur de ska uttalas så känns det ibland som att jag ska vricka tungan när jag ska säga det. Bara för att jag inte kan uttala namnet korrekt så gör det inte mig till en främlingsfientlig person. Om jag inte VILL uttala det korrekt eller hittar på nått annat namn som bättre passar min tunga, då är det dock farligt nära rasism.
Jag skäms fortfarande för mina tappra men oj så felaktiga försök i att uttala ett, för mig nytt, namn för något år sedan. Jag vill att Kawa och Natshja ska vara medvetna om det. Att det finns en som vill, men som faktiskt inte kan forma ljuden, och att jag också skäms över den okunskapen. Att det gör ont i mig när jag känner att jag blir anklagad för att vara del i rasismen när jag rent tekniskt inte kan uttala ett namn korrekt, hur mycket jag än försöker och vill
onsdag 20 november 2013
Öppet hus
Efter många funderingar fram och tillbaka landade jag i att trots allt gå till Skytteholmsskolan på öppet hus. Det var bra det. För nu känns det lite bättre. Jag vet vad vi nu kan vänta oss. Det är okej. Långt ifrån perfekt. Men okej. Vi kommer klara det om det blir så att vi ska gå till Skytteholm efter jul.
Söka kraft inifrån
Kommer på mig själv att nynna på denna melodi och börjar tänka på stugan. Längtar dit, behöver vyerna, måste ladda batterierna. Lyssnar och blundar, ser för min inre syn de vyerna jag så väl behöver, känner hur kraften fyller mig.
Saknar dig älskade mamma. Nu får jag hämta kraft från minnena av dig
Saknar dig älskade mamma. Nu får jag hämta kraft från minnena av dig
tisdag 19 november 2013
Vi närmar oss advent
Lys morgonstjärna Gud har tänt,
o, kom till oss, kom, Guds advent,
förjaga mörkret tills vi ser en värld där, Gud, din vilja sker
Latinsk text från 1100-talet
o, kom till oss, kom, Guds advent,
förjaga mörkret tills vi ser en värld där, Gud, din vilja sker
Latinsk text från 1100-talet
Att se sig själv med alltför kritiska ögon
Kanske inte heller riktigt vad jag har tid med men jag vill ändå dela med mig av detta talande klipp. Hur kritiska vi, framförallt kvinnor, ser på oss själva.
Lögn, förbannad lögn och statistik
Jag har länge ogillat oskicket att tolka statistik på ett sätt som gynnar en själv och sina beslut. Men nu börjar jag vara fruktansvärt less på det. Rent ut sagt djävligt less. Att se en ökning från 17% till 47% som är missnöjda med förskolan, som att föräldrar är nöjda med förskolan. Joråsåatte, det är visserligen 53% som kanske kan tolkas som nöjda, men en sådan SIGNIFIKANT ökning i antalet missnöjda föräldrar kan man inte bara vifta bort och säga att föräldrarna är nöjda.
Jag har inte tid med dessa irritationsmoment, jag har massor med jobb jag måste söka, men jag sitter här och blir argare och argare för varje dag. För varje dag uppdagas nya knasigheter från BUN med Arion i spetsen.
Jag har inte tid med dessa irritationsmoment, jag har massor med jobb jag måste söka, men jag sitter här och blir argare och argare för varje dag. För varje dag uppdagas nya knasigheter från BUN med Arion i spetsen.
måndag 18 november 2013
Limbo
Just nu känns det som att jag befinner mig i limbo. Ska jag förbereda dottern på helvetet eller blir det till att vara kvar i himlen. Ursäkta starka ord, men det är så det känns. Just nu kan jag inte se något gott med att dottern ska tvingas till Skytteholmsskolan efter jul. Det blir ju inte bättre av att, när dottern befinner sig i en lekpark i närheten av skolan under helgen, säger att det är som att skolan ropar på mig. Den säger att den vill inte stängas!
söndag 17 november 2013
Dags att sova
Ligger nära dig. Känner värmen från din hud. Hör dina andetag. Tittar på dig. Vi hör ihop. Du är en del av mig. Jag en del av dig. Jag älskar dig. Mitt älskade barn.
lördag 16 november 2013
EFIT lördag 16/11
08:35 Så skönt med en lugn morgon där det finns tid till att vakna långsamt. Det har varit många helger på raken med mycket på schemat. Det har varit roligt men det behövs en dag med ingenting på schemat också
09:36 Frukost i lugn och ro med DN. Bilden med stickande ungdomar gjorde mig glad
10:38 Barnen äter godis. Mamman löser Melodikrysset. Fram till denna stund gick det riktigt bra. Både med godisätandet (inget kladd) och melodikrysset (kunde alla svaren)
11:36 Läser och skriver lite i fb-gruppen Bevara Fridhemsskolan. Den här kampen är långt ifrån över, även om det kändes lite skönt och en form av avslut, ett delmål, att lämna in överklagan igår
12:37 Sorterar tvätt. Har producerat mer än vad vi hunnit med att tvätta och i vissa lådor ekar det väldigt tomt
13:38 Lägger rena kläder på plats. Och överallt snubblar jag över en eller annan leksak
14:44 Rensar i kaoset. Det har visst också varit en eftersatt detalj i familjens hem
15:37 Att få ordning i kaoset innebär papper in i pärmar
16:37 Tar en paus vid datorn
17:38 Sisyfosarbetet att sortera strumpor, trosor och kalsonger. Det känns i alla fall som det en dag som denna när högarna aldrig vill ta slut
18:39 Middagen avslutad. Dags att diska undan
19:37 HURRA! Tomt i IKEA-kassen, all ren tvätt sorterad. Para ihop strumporna sparar jag till i morgon
20:37 Dottern leker med kinderägg-figurer och tittar på Så mycket bättre med mamman
21:36 Downton Abbey
Nu god natt och tack för idag 22:27
torsdag 14 november 2013
Kan inte sova
Är alldeles för uppspelt. Ligger och tänker på vad som ska hända i morgon fredag. Då ska vi i samlad tropp lämna in en överklagan på beslutet att flytta Fridhemsskolan till Skytteholmsskolan mitt under läsåret. Personliga. Påskrivna. Precisa.
Jag måste sova. Det är mycket som ska göras idag som kräver en pigg och vaken mamma.
tisdag 12 november 2013
Vad är egentligen valfrihet?
Jag gillade inte när skolan gjordes om och det blev fria val till skolor. Jag såg inga fördelar med det då, och med facit i hand, har det verkligen blivit så mycket bättre?
Men nu är det så det ser ut och jag tror inte att vi kan gå tillbaka till hur det var tidigare. Med det sagt så har jag funderat mycket kring det här med valfrihet, och då framför allt i Solna vad gäller skolor. Om man nu verkligen påpekar Valfrihet, då ska det väl också kunna finnas lite alternativ att välja på? Det ska finnas friskolor med lite olika inriktning, stora kommunala skolor, små kommunala skolor, skolor nära och långt bort.
Jag vill att mina barn ska gå deras första skolår i en liten skola, utan en massa skräniga tonåringar. En liten skola där hela personalgruppen känner (igen) alla barnen. Jag ser det inte som ett problem att senare byta skola. Kanske, mest troligt, byter många av klasskamraterna till samma skola så det känns inte som ett problem. Snarare precis tvärt om, jag ser det som ett problem just nu att låta min dotter dela sin skoldag med massor med (stora) barn. Jag gick själv på en 1-6 skola när jag var liten, och där och då tyckte jag att det var läskigt när vi hade rast samtidigt med mellanstadiet, trots att min storebror gick där!!
Jag vet hur uppspelt, och i viss mån splittrad, dottern kan bli av mycket folk så även det talar för att låta henne gå på en liten skola.
Snacka valfrihet hur mycket ni vill. Men då måste det också finnas olika alternativ, för annars blir det bara en massa snack och spel för gallerierna
Men nu är det så det ser ut och jag tror inte att vi kan gå tillbaka till hur det var tidigare. Med det sagt så har jag funderat mycket kring det här med valfrihet, och då framför allt i Solna vad gäller skolor. Om man nu verkligen påpekar Valfrihet, då ska det väl också kunna finnas lite alternativ att välja på? Det ska finnas friskolor med lite olika inriktning, stora kommunala skolor, små kommunala skolor, skolor nära och långt bort.
Jag vill att mina barn ska gå deras första skolår i en liten skola, utan en massa skräniga tonåringar. En liten skola där hela personalgruppen känner (igen) alla barnen. Jag ser det inte som ett problem att senare byta skola. Kanske, mest troligt, byter många av klasskamraterna till samma skola så det känns inte som ett problem. Snarare precis tvärt om, jag ser det som ett problem just nu att låta min dotter dela sin skoldag med massor med (stora) barn. Jag gick själv på en 1-6 skola när jag var liten, och där och då tyckte jag att det var läskigt när vi hade rast samtidigt med mellanstadiet, trots att min storebror gick där!!
Jag vet hur uppspelt, och i viss mån splittrad, dottern kan bli av mycket folk så även det talar för att låta henne gå på en liten skola.
Snacka valfrihet hur mycket ni vill. Men då måste det också finnas olika alternativ, för annars blir det bara en massa snack och spel för gallerierna
måndag 11 november 2013
Helgen som gick
I lördags var mamman och pappan på 2*40årsfest med AfterSki-tema. Skoj!! Mamman dansade nära nog hål på sina nya strumpor. Natten tillbringade de på hotell med fin utsikt över Uppsala domkyrka, till mammans stora glädje
Barnen befann sig hemma hos farmor och farfar, och hade det roligt tillsammans med kusin O och minsta kusin A.
Så nu känner vi oss alla peppade och inspirerade att ta tag i denna veckas alla göromål
Barnen befann sig hemma hos farmor och farfar, och hade det roligt tillsammans med kusin O och minsta kusin A.
Så nu känner vi oss alla peppade och inspirerade att ta tag i denna veckas alla göromål
fredag 8 november 2013
Kyrkopolitik
Jag har ju som sagt blivit invald i kyrkofullmäktige för POSK - Politiskt obundna i Svenska kyrkan. Jag har så länge jag kan minnas tyckt att partipolitik inte hör hemma i kyrkan så när jag nu äntligen engagerade mig i kyrkopolitiken kändes det självklart att göra det för just POSK.
I årets kyrkoval var det flera nomineringsgrupper som skilt sig från moderpartierna. Moderaterna är väl det tydligaste, de heter numera Borgerligt alternativ. En utveckling som jag ser positivt på. Medan andra fortfarande, trots att Svenska kyrkan är skild från staten sedan 2000, vill ha kvar sina band till partipolitiken, som Socialdemokraterna. Men det är något som jag inte alls gillar för jag tycker ju som sagt att partipolitik inte hör hemma i kyrkan.
Fast hur ska då nomineringsgrupperna kunna skiljas åt? Här har jag inte riktigt landat i vad jag tycker, för på sätt och vis känner jag att det kan vara okej att en politisk ideologi kan vara grunden för en nomineringsgrupp, som till exempel socialism eller liberalism. Men å andra sidan, dessa ideologier är ju främst idéer om hur ett samhälle ska se ut. Inte hur en medlemsorganisation, som Svenska kyrkan är, ska se ut. Men igen, det kan väl ändå vara okej att utifrån den politiska ideologin skapa en kyrkopolitisk ideologi för att på så sätt visa hur en nomineringsgrupp skiljer sig från en annan.
I årets kyrkoval var det flera nomineringsgrupper som skilt sig från moderpartierna. Moderaterna är väl det tydligaste, de heter numera Borgerligt alternativ. En utveckling som jag ser positivt på. Medan andra fortfarande, trots att Svenska kyrkan är skild från staten sedan 2000, vill ha kvar sina band till partipolitiken, som Socialdemokraterna. Men det är något som jag inte alls gillar för jag tycker ju som sagt att partipolitik inte hör hemma i kyrkan.
Fast hur ska då nomineringsgrupperna kunna skiljas åt? Här har jag inte riktigt landat i vad jag tycker, för på sätt och vis känner jag att det kan vara okej att en politisk ideologi kan vara grunden för en nomineringsgrupp, som till exempel socialism eller liberalism. Men å andra sidan, dessa ideologier är ju främst idéer om hur ett samhälle ska se ut. Inte hur en medlemsorganisation, som Svenska kyrkan är, ska se ut. Men igen, det kan väl ändå vara okej att utifrån den politiska ideologin skapa en kyrkopolitisk ideologi för att på så sätt visa hur en nomineringsgrupp skiljer sig från en annan.
torsdag 7 november 2013
Unge herrn
Jag är sååå kär i sonen. Han är så fin på alla sätt och vis, och mitt hjärta smälter varje gång han skrattar. Vilket han gör ofta och gärna. Igen! säger han när jag gör nått han tycker om. Och så skrattar han.
Han har en stark vilja, och med åldern kommer med det en viss ... förvirring. Ena stunden vill han. Nästa är det NEJ! med riktigt stora bokstäver. Så ser jag på honom att han egentligen bara testade sina, mina och resten av familjens gränser. Då frågar jag igen och är han redo får jag ett ja som svar.
Det är svårt med alla ord han lär sig. Hur och när tar ordet slut egentligen. Strumporna, eller som ikväll vaggvisorna får både en två eller tre extra na på slutet. Ordet vaggvisorna blev liksom en liten nynnad sång - vaggvisornananana
Jag är sååå kär i sonen.
Han har en stark vilja, och med åldern kommer med det en viss ... förvirring. Ena stunden vill han. Nästa är det NEJ! med riktigt stora bokstäver. Så ser jag på honom att han egentligen bara testade sina, mina och resten av familjens gränser. Då frågar jag igen och är han redo får jag ett ja som svar.
Det är svårt med alla ord han lär sig. Hur och när tar ordet slut egentligen. Strumporna, eller som ikväll vaggvisorna får både en två eller tre extra na på slutet. Ordet vaggvisorna blev liksom en liten nynnad sång - vaggvisornananana
Jag är sååå kär i sonen.
onsdag 6 november 2013
Innan natten kommer
Innan natten kommer vill jag tacka
för den dag du gav, dem som jag mötte
För ett liv som mognat något, Herre,
vill jag tacka
Innan natten kommer vill jag tänka
på dem som nu ler i kärleksglädje
och på dem i ensamheten, Herre,
vill jag tänka
Innan natten kommer vill jag bedja
för den jord vi fått men smutsat, skövlat
För vår värld som väts av tårar, Herre,
vill jag bedja
Innan natten kommer vill jag lämna
allt tillbaks åt dig att älska, värna
Allt åt dig, vår tro, vårt tvivel, Herre,
tag emot det
Text: Jonas Jonsson
Musik:Per Harling
Psalm 510 i Svenska psalmboken.
En integrerad stad går mot segregation
I morse när jag lämnat sonen på förskolan kom jag att tänka på att allt det här jag tycker så bra om med Solna verkar vara på väg att förändras.
Solna är en multikulturell stad där folk från Asien, Afrika, Europa, Nordamerika, Oceanien och Sydamerika lever sida vid sida. Som en värld i miniatyr, men inte uppdelade i länder, utan integrerade och beblandade så att folk lätt kan ta del av varandras erfarenheter och kulturer. En stad där SD har ett förhållandevis svagt fäste. En stad där barn som bor i 10 miljonersvillor leker sida vid sida med barn som bor i miljonprogramshus. En stad där alla får vara med.
Men istället för att tillvarata dessa fördelar så verkar det som att Alliansen med Moderaterna i spetsen gör allt för att skapa ett segregerat samhälle. Läste någonstans att Pehr Granfalk vill att Solna ska bli ett Stockholm i miniatyr, så det känns ju ganska självklart att då skapa en segregerad stad. Jag hoppas att Solnaborna vaknar upp och ser vad som är på väg att hända i deras, våran stad.
Den här företagsvänligaste staden verkar glömma bort att företag behöver människor. Människor som trivs och mår bra för att orka jobba, köpa och få ekonomin att gå runt (både på det personliga och "företagliga" planet)
Jag hoppas verkligen att Solnaborna ser vad som är på väg att hända och att de vågar satsa på något annat i valet 2014. Någon som vill bevara alla fördelarna med Solna och som kan ta tillvara på Solnas i sanning rikedom - det vill säga människorna och alla deras olika erfarenheter och kulturer
Solna är en multikulturell stad där folk från Asien, Afrika, Europa, Nordamerika, Oceanien och Sydamerika lever sida vid sida. Som en värld i miniatyr, men inte uppdelade i länder, utan integrerade och beblandade så att folk lätt kan ta del av varandras erfarenheter och kulturer. En stad där SD har ett förhållandevis svagt fäste. En stad där barn som bor i 10 miljonersvillor leker sida vid sida med barn som bor i miljonprogramshus. En stad där alla får vara med.
Men istället för att tillvarata dessa fördelar så verkar det som att Alliansen med Moderaterna i spetsen gör allt för att skapa ett segregerat samhälle. Läste någonstans att Pehr Granfalk vill att Solna ska bli ett Stockholm i miniatyr, så det känns ju ganska självklart att då skapa en segregerad stad. Jag hoppas att Solnaborna vaknar upp och ser vad som är på väg att hända i deras, våran stad.
Den här företagsvänligaste staden verkar glömma bort att företag behöver människor. Människor som trivs och mår bra för att orka jobba, köpa och få ekonomin att gå runt (både på det personliga och "företagliga" planet)
Jag hoppas verkligen att Solnaborna ser vad som är på väg att hända och att de vågar satsa på något annat i valet 2014. Någon som vill bevara alla fördelarna med Solna och som kan ta tillvara på Solnas i sanning rikedom - det vill säga människorna och alla deras olika erfarenheter och kulturer
tisdag 5 november 2013
Invald i kyrkofullmäktige
Jag har fått ett förtroendefyllt uppdrag. Efter årsskiftet sitter jag med i kyrkofullmäktige i Solna församling representerande POSK. Texten ovan är hämtad från ett fint inlägg av Bengt Bergius och Lisa Tegby."Gudstjänstdeltagandet minskar, tempot i samhället ökar, kunskapen om kristen tro är inte självklar, klimatutmaningarna är oändliga och freden på jorden är ständigt hotad. Mitt i allt det tror vi på kyrkan som en stor kraft och möjlighet. Vi vill arbeta för en kyrka som hjälper den enskilde till mening och kraft, vi vill hitta nya språk för tro och gudstjänst. Vi vill förmedla kunskap om tro. Vi vill samverka med alla goda krafter för att bidra till hopp och förändring.Vi tror på en vidöppen kyrka som hämtar sin kraft och identitet från altaret i mitten."
måndag 4 november 2013
Strategimöte
Ikväll hade vi ett strategimöte hur vi ska gå vidare för att åtminstone skjuta på beslutet till höstterminen. Bland annat ska vi skicka in överklaganden till förvaltningsrätten och skolinspektionen. Vi har, som vi tolkar det, lagen på vår sida. Det känns bra.
söndag 3 november 2013
God natt
Aftonbön
Ingen stund är såsom denna,
kvällens sista, tysta timma.
Inga sorger längre bränna,
inga stämmor mera stimma.
Tag då nu i dina händer
denna dagen som förflutit.
Visst jag vet: i gott du vänder
vad jag hållit eller brutit.
Ont jag tänker, ont jag handlar,
men du läker allt och renar.
Mina dagar du förvandlar
så från grus till ädla stenar.
Du får lyfta, du får bära,Med vackra ord av Karin Boye går jag nu till sängs och hoppas morgondagen blir fylld av kämpaglöd, nya tag och oändlig kärlek.
jag kan bara allting lämna.
Tag mig, led mig, var mig nära!
Ske mig vad du sen må ämna!
lördag 2 november 2013
Ytterligare en promenad i allhelgonatider
Tog med barnen på en tur på norra begravningsplatsen för att de också skulle få uppleva alla ljusen. När vi spanat in alla ljusen i minneslunden ville sonen att vi skulle gå till kyrkan och så fick det bli. Precis när vi kom dit var det en andakt som vi stannade på. Sedan gick vi upp på kör/orgelläktaren och hälsade på mammans nya körledare och för att titta på var mamman sjunger
Reikibön
Bara för idag var inte arg
Bara för idag var inte rädd
Bara för idag var tacksam
Utför dina sysslor med glädje och var vänlig mot andra människor
Läste den på Svenska kyrkans instagramstafettkonto. Tyckte den var fin
Bara för idag var inte rädd
Bara för idag var tacksam
Utför dina sysslor med glädje och var vänlig mot andra människor
Läste den på Svenska kyrkans instagramstafettkonto. Tyckte den var fin
fredag 1 november 2013
Splittrad
Först skriver jag ett inlägg om att jag tycker man ska vara sparsam med mobiltelefonanvändandet när man är med sina barn. Sedan hamnar jag mitt i en soppa som går från den ena tokigheten till den andra mitt under höstlovet. En soppa som jag gärna vill hänga med i. Så just den här veckan har jag nog inte alltid följt min egen åsikt, och jag har nog vid några tillfällen sett ut som en sådan förälder som jag stör mig på (alltså sitter med näsan i telefonen när de är med barnen) men jag har gjort det med lite dåligt samvete och har sonen velat ha min uppmärksamhet har han kommit i första hand. Dottern som faktiskt kan vänta har väl fått göra det vid några tillfällen.
Framförallt har jag ju inte låtit mina barn fara fram vind för våg utan att ha koll på dem och vad de gör utan jag har passat på att läsa på ffa facebook när det har passat bra, alltså när de leker på egen hand eller liknande situationer
Framförallt har jag ju inte låtit mina barn fara fram vind för våg utan att ha koll på dem och vad de gör utan jag har passat på att läsa på ffa facebook när det har passat bra, alltså när de leker på egen hand eller liknande situationer
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)