Nu ska jag alltså blogga i hundra dagar i sträck. Snacka om att skrämma igång bloggen med en chock! Fast det är nog det jag behöver, något chockartat. Och peppande. För helt ärligt jag saknar bloggen. När jag gör det då kommer det oftast ett litet inlägg. På sistone har det visst mest bara blivit EFIT, men nu vill jag att ordet ska få ta plats. Även om jag gladeligen kommer att vara med på EFIT under denna utmaning.
Att startskottet för utmaningen sammanföll med starten på fastan ser jag bara som någonting bra, för min fasta är att undvika att vara reaktiv. Under fastan ska jag framförallt blogga proaktivt, alltså det är jag som väljer ut vad jag vill blogga om, inte att jag reagerar på något som hänt! Att vara proaktiv känner jag är något jag verkligen behöver just nu. En paus från att ständigt känna det som att jag ligger steget efter och bara reagerar. Jag vill inte det något mer. Det är alldeles för passiviserande och det stressar mig. Jag vill agera. Utifrån mina egna tankar och idéer. Jag vill vara aktiv.
(Jag kommer säkerligen att skriva saker som kan tolkas som reaktiva, men förhoppningsvis så är det för att jag själv valt just det ämnet, just då!)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar